Stor julkonsert i allvarlig tid

På fredagen var det dags för en av årets första julkonserter i västra Nyland. Årets Stora Julkonsert som består av en bukett med nordiska artister, kommer att följas av ett pärlband med julrelaterade konserter i både kyrkor och konsertsalar. Inte sällan med fulltalig publik. Så också den här gången.

Redan vid dörren in till Ekenäs kyrka möttes man av skyltarna ”Fullsatt”. Överfullsatt kunde man säga. Även mittgången var fullbelagd med stolar och publiken uppgick till cirka 450 personer. Stor uppslutning väntas även i kväll (lördag den 21.11) i Hangö stadshus klockan 19. Även premiärkonserten i Borgå på torsdagen var slutsåld.

Tradition lockar

”Imponerande att ni kommer år efter år. Trots att det nästan är samma gamla artister som kommer för att sjunga nästan samma gamla sånger”, skämtade Thomas Lundin som var en av kvällens artister.

Det var en sanning med modifikation. Kvällens repertoar bestod av tjugofyra sånger, som till största delen inte var med i fjol. Också tematiskt var konserten något annorlunda jämfört med tidigare års mer lättsamma succékoncept. Anslaget var genomgående mer allvarsamt, rentav ödesdigert i vissa stycken, vilket antagligen varit ett medvetet drag med tanke på världsläget.

”Vi vill ge hopp och tro i en värld som faller sönder”, sa kapellmästaren Thomas Enroth, en vid det här laget fullfjädrad pianist som för övrigt utvecklat en allt större säkerhet i sin roll.

Touch och hög klass

Till kvällens framträdanden av toppklass, hörde utan tvivel den norska musikalartisten Erik-André Hvidsten. Redan den högtidliga duettinledningen med den nyskrivna sången Kom du vackra juletid, gav mersmak. Det mättades i Hvidstens professionella framförande av Finlandiahymnen, som blev en av kvällens känslomässigt mest högtburna framträdanden.

De bekanta nationalistiska och lite högstämt slitna orden fick plötsligt ett breddat anslag och ett förnyat internationellt tilltal, när det framfördes delvis på engelska av en norrman.
Orden kändes extra träffande i en tid som denna, och är faktiskt värda att återupptäckas. ”O Finland se, din morgonljusning randas, och natten skingras, hotfullt mörk och lång”.

På samma nivå och känslomässiga stämningsläge stod norrmannens framförande av Decembernatt, en svensk version av Leonard Cohens Hallelujahkör, samt Tom Käldströms olika framföranden på saxofon. En bra motvikt till de övriga rätt ordrika julsångerna. Bland dem fanns Thomas Lundins egen julsång Julnostalgi, som redan blivit en etablerad och omtyckt julsång. I år kommer den till exempel att framföras på flera av regionens skoljulfester.

Vid sidan om Hvidsten hörde Lundins framförande till kvällens mest gedigna och professionella. Värt att nämnas är även Thomas Lundins framförande av Kom snart min ängel, där ett utmärkt violinackompanjemang gav låten en ny dimension.

Till publikens belåtenhet förärades även Ekenäs i slutskedet en nyskriven julsång som improviserades fram på basen av ord som publiken fick välja. Av stämningen i konsertsalen att döma, uppskattades initiativet.

Tematik och helhet

Som helhet bjöd konsertkvällen på bredd, höjd och djup ur en tematisk synvinkel. Lättsamt, nytt och bekant varvades i ett raskt framskridande tempo.

Förutom ovannämnda artister, medverkade även den energifullt varma svenska sångerskan Christina Lindberg, samt sångerskan Heléne Nyberg och Enroths orkester.

Personligen hade jag ändå önskat att de mest dansbandsbetonade inslagen hade lämnats bort. Sannolikt var inslagen tänkta att bjuda på lättsam variation. Även om de säkert uppskattades av publiken, fick de stundvis i det här sammanhanget ett lätt patetiskt drag, och de känslomässiga nivåbytena blev aningen för snabba och bryska. En större sovring bland sångerna enligt devisen ”less is more” kunde ha varit på sin plats. Gärna hade man stundvis dröjt kvar lite längre i den mer eftertänksamt känslomässiga atmosfär som de mer erfarna artisterna lyckades skapa.

Kvällen efterlämnade en ton av värme, men också ett tillräckligt stort mått av musikalisk och innehållsmässig tyngd, för att göra konserten till en helhetsupplevelse som ligger snäppet högre än vad man kanske förväntar sig av en återkommande julkonsert.