På jakt efter Svenskfinlands själ
Åländska reportern Lisa Bergqvist har i vår tagit sig an ett stort uppdrag: att hitta Svenskfinlands innersta väsen.
Tv-serien Jakten på Svenskfinlands själ består av tolv avsnitt där reportern Lisa Bergvist från tv-kanalen Åland 24 åker runt i Svenskfinland. Bland annat lär hon sig spela pidro i Vasa, rensar fisk med marthorna i Närpes och träffar pälsfarmare, seglare och körsångare runtom i Svenskfinland.
– Jag kommer ursprungligen från Sverige och när jag flyttade till Åland visste jag att det fanns svenskspråkiga i Finland men inte att de har egna traditioner som inte finskspråkiga sysslar med. Det förbryllade mig: Vad består det här finlandssvenska av? Och vem kan klassas som finlandssvensk?
Idén att göra en serie om just Svenskfinland kom sig även av att över 30 000 hushåll i västra Finland i dag ser Åland 24:s sändningar.
– Vi ville göra något som tilltalar både ålänningar och publiken i Finland.
Ambitionen, att hitta Svenskfinlands själ, är medvetet högtravande.
– Att fråga efter Svenskfinlands själ har gett många intressanta reak- tioner. Folk blir eftertänksamma. Ålänningarna överlag ser sig inte som finlandssvenskar, men inte heller alla andra svenskspråkiga i Finland gör ju det. Vissa ser sig mer som Närpesbo eller motsvarande. När jag ställt frågan om vem man känner störst samhörighet med om man till exempel kommer från Närpes – en finskspråkig Närpesbo eller en finlandssvensk från en annan del av landet – så säger nästan alla ändå den andra finlandssvensken. Så en viss sammanhörighet finns nog.
En annan iakttagelse Bergqvist gjort är att många finlandssvenskar tycks tveka kring skolsvenskan och huruvida den är viktig eller inte.
– Finlandssvenskarna vi har träffat pratar mycket om vikten att få service på svenska, men är själva snabba att byta till finska. Till exempel handbollslaget BK-46 kör sina träningar på finska.
Bergqvist menar också att man på orter där finlandssvenskarna är få, till exempel i Karleby, är mer måna om att skapa en god stämning kring svenskan, att framstå som tillmötesgående och trevliga.
Till sist, har du hittat Svenskfinlands själ?
– Åtminstone har jag hittat små delar av den. Det är alltid stimulerande att tala identitet och hur språket formar människor. Som svensk känner jag mig inte finlandssvensk även om jag numera bor på Åland. Men när jag träffade andra finlandssvenskar i Thailand kände jag ändå att "det här är mitt gäng". Den samhörigheten utvecklas under arbetet med serien.
Se Jakten på Svenskfinlands själ.