Magma söker kulturkännare med bredd
Hur kan en hållbar kulturpolitik för det svenska i Finland se ut? För att svara på den frågan planerar tankesmedjan Magma en ny utredning. Uppdraget som utredare utlyses offentligt.
Det har inte ens gått ett halvår sedan Magma publicerade sin senaste kulturutredning. Maria Hirvi-Ijäs rapport Ni har ju era fonder / Vi har ju våra fonder kom ut i december och visade bland annat hur splittrad kulturfinansieringen är, både i landet som helhet och på svenskt håll. Det finns massvis med organisationer, med varierande juridisk status, som delar ut pengar enligt varierande kriterier – men någon vidare helhetssyn finns det inte.
I samband med att rapporten lanserades konstaterade Hirvi-Ijäs i HBL att de finlandssvenska fonderna i ekonomiskt hänseende på sin höjd kan utgöra ett komplement till den offentliga kulturfinansieringen, men att det finns en risk för att man på nationell nivå glömmer att Finland är tvåspråkigt.
– Man borde tala om språkets betydelse i kulturpolitiken, men det är något man tappat, sade hon.
Kulturpolitik
Hirvi-Ijäs gav inte ett klart svar på frågan om hur en hållbar kulturpolitik på svenska kunde utformas. Det är anledningen till att Magma nu planerar en uppföljande utredning: det finns ett behov av att kartlägga vissa centrala frågor och minimikrav som borde ställas på en strategi för en svenskspråkig kulturpolitik.
Magmas utredningsansvarige Björn Sundell kastar fram några frågeställningar för projektet som fått arbetsnamnet Strategi för kulturpolitik på svenska:
- Behövs det ens en kulturpolitik på svenska? Eller vore alla ansatser också begränsande för den fria konsten?
- Hur ser samspelet mellan identitet och kultur ut i Svenskfinland? Och vilka är förutsättningarna för en tvåspråkig kulturpolitik?
- Vilken form av kultur är det som prioriteras i dag och vilka borde prioriteringarna vara? Finns det områden som är särskilt förfördelade eller sårbara?
För att svara på dessa och andra frågor söker Magma en utredare, som i dialog med tankesmedjan väljer fokus för utredningen och genomför den. Uppdraget utlyses offentligt, vid Magmas publika evenemang, på sociala medier och på Magmas webbplats.
Varför handplockar ni inte en utredare?
– Vanligen brukar vi ju handplocka en kompetent och lämplig kandidat. Men eftersom vi vet att det förs en väldigt livlig diskussion på kulturfältet om kulturpolitiken och de finlandssvenska fondernas ansvar så tycker vi att det är bättre att den här gången utlysa uppdraget för att ge största möjliga transparens åt processen. Ingen ska i efterskott kunna säga att det myglats, och vi vill ha så många kandidater som möjligt att välja mellan. Det går bra att ta kontakt med oss redan nu.
Enligt Sundell söker man en person med en bred syn på kultur och samhälle, gärna med förankring inom flera olika områden eller konstarter. Gärna någon som känner kultur- och konstlivet inifrån.
– Vi vill ha någon som är bra på att skriva och har en vision om vilken kulturens betydelse är för de svenskspråkigas identitet i här i Finland. Men i övrigt utgår Magma från ett förutsättningslöst sätt att göra utredningar. Vi har inget svar i förväg som vi vill få bekräftat och är öppna för att utredaren kan komma med oväntade svar.
För Björn Sundell är den nya kulturutredningen det sista arbete han sparkar i gång på Magma. Själv ska han efter sex år lämna tankesmedjan i månadsskiftet.
– Man ska inte arbeta för länge med samma sak. På Magma har jag arbetat för det svenska och nu vill jag arbeta med det svenska, det vill säga skriva mera fritt, bland annat på en roman.
Syftet med Magma har ju varit att ge den svenska offentligheten i Finland ny input. Hur tycker du att ni lyckats så här långt?
– Vår tjugoåttonde utredning kommer ut om ett par månader och jag tycker att vi lyckats lyfta fram många viktiga frågor. Vi har visat hur den svenska servicen bättre kunde beaktas när kommunkartan ritas om, vi har undersökt svenskans betydelse i näringslivet och vi har pekat på behovet av en svensk väg för invandrare.
– Sen finns det frågor där det varit svårt att få gehör, eftersom det finns så väldigt starka åsikter och förutfattade meningar om dem. Ett exempel gäller tvåspråkiga skolor. Vi gjorde en utredning om vilka modeller det finns utomlands och hur de fungerar, och fortfarande hör jag folk säga att det inte finns erfarenheter från tvåspråkiga skolor, eller att de bara är negativa. Men det är inte sant.