Vi talar om ett fenomen
Hurja Piruetti började med en ung flickas dröm som inte lät sig stoppas. På tjugo år har Hurja Piruetti vuxit explosivt från trettio till åttahundra dansare.
Vad drömmer du om? På en stor väggplansch har dansskolans elever fått klistra upp sina svar.
"Att få bli en bättre dansare" står det på en av dem. Andra vill bli lyckliga och slutligen få dö i frid.
För många unga i Raseborg har drömmen om ett liv inom dansens värld börjat till synes av en slump.
Emilia Seger kom till Hurja Piruetti när hon var åtta år gammal. En liten osäker flicka som tog sina första stapplande danssteg. Som tolvåring upptog dansen redan en stor del av hennes fritid. I dag är hon sjutton år och kunde ha förutsättningar att bli jurist, men har valt bort den drömmen till förmån för en framtid inom danssektorn.
– För tillfället är jag här sju dagar i veckan eftersom vi själva har helhetsansvar för att producera och genomföra vår följande resa till Kroatien. Hurja Piruetti har gett mig obeskrivligt mycket. Bland annat har jag lärt mig att våga mera. Jag har också lärt mig finska som jag knappast annars skulle ha gjort, eftersom jag levt i en så enspråkig miljö, säger hon.
Blev danslärare
Emilia Jyrkkänen är en av dem som varit med från början, närmare bestämt från 1995 då dansskolan Hurja Piruetti såg dagens ljus. Också hon drabbades med full styrka av dansen. Snart föddes drömmen om att bli danslärare, men att komma in i önskad skola visade sig vara en utmaning. Efter flera försök och ett starkt stöd av rektorn Katja Köngäs som uppmuntrade henne att aldrig ge upp sin dröm trots motgångar, lyckades det till slut. För fyra år sedan blev hon färdig med sin danslärarutbildning vid Turun ammattikorkeakoulu (Åbo yrkeshögskola) och är nu anställd vid Hurja Piruetti, där hon undervisar i bland annat balett och nutidsdans.
– Det här är det bästa som kan hända mig. Tänk att få någon tillbaka som varit med från början och delar samma värderingar. Det är super, säger Katja Köngäs.
Explosiv fas
I år kan Hurja Piruetti med stolthet fira sina tjugo år som dans- och performanceskola. I Karis fungerar skolan i nya utrymmen i det tidigare posthuset på Centralgatan. I en tidigare intervju med Katja Köngäs (VN 21.2 2009) framgick det att hennes högsta dröm vid den tidpunkten var att få ett stationärt utrymme och slippa frakta runt med sina gigantiska kassar från ställe till ställe.
Att våga verbalisera och artikulera drömmar och sedan jobba hårt för att nå dem är något som kännetecknar hela ideologin. På danssalens väggar hänger snofsiga tidslinjer där några av de mer erfarna eleverna fått utforma en personlig väggplansch där den egna utvecklingen och framtida mål synliggörs på ett illustrativt sätt.
Också Katja Köngäs har sin egen dröm att hänvisa till. Dansskolan som den unga kvinnan startade med endast 30 elever har på tjugo år vuxit till 811 elever. Av dem är 68 pojkar. Under åren 2007-2008 skedde en boom. Skolan växte från 364 till 520 elever, och Katja Köngäs som ensam haft allt ansvar under de tio första åren kunde välkomna den nya timläraren Ulla Koho.
Framtida mål
I dag uppgår antalet timlärare till elva stycken. De undervisar allt från två till tolv timmar i veckan, men ingen av lärarna förutom rektorn är heltidsanställd. Ännu i dag kämpar man med att få pengarna att räcka till utgående från en årsbudget på 300 000 euro, som baserar sig främst på olika understöd och terminsavgifter. Löner, hyror, försäkringar och produktionskostnader slukar sin beskärda del. Årliga penningansökningar och den administrativa biten kräver allt mer av rektorns tid. Men drömmar och visioner finns kvar att förverkliga.
– Hur kunde jag bättre ta hand om lärarna så att de får utvecklas? undrar Katja Köngäs.
Ett annat utvecklingsområde är hur dansskolan i framtiden kunde utvidga sin verksamhet till att bättre ta hand om unga som försöker hitta sin plats i arbetslivet och lära dem att kämpa, men utifrån en positiv och uppmuntrande atmosfär.
Som ett led i den utvecklingen har dansskolan börjat satsa på utbildning i produktionsfostran för att lära de unga utveckla entreprenörskap och kunna se helheter.
– Jag vill i framtiden se flera helt nya kombinationer för Hurja Piruetti, säger hon.
Åttiosju år gammal
Dansskolan är på många sätt ett gränslöst fenomen. Man verkar i vardagen på två språk och har ett tydligt internationellt fokus och har hunnit besöka ett tjugotal länder med sina storslagna visuella uppvisningar som är lika mycket teater som dans. Därtill överskrider man åldersgränser och även föräldrarna har på egen begäran getts möjlighet att studera dans på samma skola som barnen.
I år har man påbörjat undervisning för treåringar. I den högre åldersgaffeln har man genom ett projekt som riktat in sig på personer med minnesstörningar lyckats engagera den äldre åldersgruppen.
– Vi har under hösten undervisat dem i musikaljazz, balett och kroppsvård. Den äldsta deltagaren är 87 år gammal. Deltagarna ropar nu efter att få tillgång till ännu mera aktiviteter, säger Katja Köngäs.