Jan Koranders Emil är en pjäs om livet

Sedan mars har gänget bakom Raseborgs sommarteater övat inför sommarens 20 föreställningar. Regissör Jan Korander har klart för sig vilken slags Emil i Lönneberga han vill skapa.
– Vi utgår från den traditionella Emil-stämningen men vi gör inte filmen på nytt, inte heller böckerna. Vi skapar något eget med vårt nya gäng.
Han talar om en trovärdig, organisk teaterupplevelse med ribban högt och igenkänningsfaktor hos åskådare i alla åldrar.
– Pjäsen handlar om livet. Vi ger en liten inblick i en kort period av några människors långa liv.
Varje karaktär ska få en solid egen bakgrund. Åskådaren kommer få veta varför Alma och Anton är som de är, varför de skaffade Katthult, vad Krösa-Maja gör på gården och annat intressant.
– Vi bygger på karaktärernas historia efter hand. Vi skapar också nya karaktärer kring dem som vill vara med. När karaktärerna är klara börjar vi jobba med replikerna på allvar.
Det här arbetet gillas av de övriga i produktionen.
– Det är ett bra sätt att få amatörerna att ge utlopp för det de har inom sig, säger produktionsledare Johanna Illman.
– Det är bra att inte bestämma för mycket på förhand. Det har visat sig att man ofta måste ändra på många saker när man väl tar pjäsen till den stora utescenen, säger Christoffer Westerlund som gör rollen som drängen Alfred.  
Emil överallt
Det är 20 år sedan Emil i Lönneberga sattes upp på sommarscenen i Raseborg och några av skådespelarna var med redan då, till exempel Patricia Korenius från Ekenäs. Då spelade hon Lina, nu ses hon i rollen som Krösa-Maja.
I huvudrollen som Emil ses Albin Hampf från Brändö på Åland. Emils syster Ida spelas av Ellen Haakana från Drumsö i Helsingfors. Mamma Alma gestaltas av Jessika Elfving från Degerby och pappa Anton av Tommy Haakana från Kyrkslätt. Hemmaskådisen Emilia Gustafsson gör rollen som pigan Lina.
Korander säger att det finns en Emil i alla städer – en typ vars kreativitet det inte går att stoppa. Emil är något av ett missförstått geni som gör en massa misstag i all sin iver.
– Han ser något speciellt i Alfred och Alfred ser något speciellt i honom, säger Albin Hampf om sin rollfigur.
Ida är den medgörliga lillasystern som inte förpassas till snickarboden fast hon till och med försöker ställa till det för sig.
– Annars är hon en vanlig sexåring, tycker Ellen Haakana.
Vimmerby åt folket
Den här gången kommer pjäsen att bli mer än ett skådespel. 
– Tanken är att pjäsen ska rinna över scenen. Den ska riva muren mellan publiken och teatern, säger Korander.
Raseborg ska bli en Emil-värld, en Vimmerbymarknad med festivalstämning. Det ska vara program innan föreställningen och i pausen mellan akterna. Man kommer att kunna hissa upp sin syrra i flaggstången, klä ut sig och samla hysspoäng. Djur kommer att figurera både på området och på scenen. 
– Inspirationen är ställen som Astrid Lindgrens värld eller Vilda västernstaden High Chaparral men vi gör det förstås utifrån våra förutsättningar, säger Korander. 
Som ett led i strävan efter att involvera publiken i pjäsen kommer man att utmana traktens skolor att tälja trägubbar, kanske till och med för ett världsrekord. Trägubbarna kommer att bli en del av Petri Horttanas scenografi.
Orkestern leds av Teddy Granroth och dess medlemmar kommer att vara en del av pjäsen. Det utlovas svängig, till och med rockig musik.
– Det blir mer action på det sättet, säger Jan Korander.