Sommaridyllen gömde en tragedi
På bottnen låg en liten ljus ängel. Pojken hade drunknat. Barndomshändelsen blev startskottet för nyckelharpisten och riksspelemannen Åsa Jinders karriär. Just nu turnerar hon med västnylänningar i Svenskfinland. I kväll är spelar de i Ingå.
- Född 1963
- Nyckelharpist, utnämnd till riksspeleman i Sverige redan som 15-åring, författare, låtskrivare mm.
- Vunnit två grammispris, ingått i gruppen Sceret Graden som vann Eurovision Song Contest 1995. Har filmat med Bille August.
- Kuriosa: har fött upp råttor.
Havet ligger spegelblankt kring Ekenäs. En riktig sommaridyll. Bland nyckelharpisten Åsa Jinders barndomsminnen finns en alldeles speciell sommardag som började som en idyll, men slutade i en stor tragedi.
Hon var tio år gammal. Familjen var ute och campade i Hälsingland i Sverige. Åsa Jinder fick snart stifta bekantskap med en flickliknande pojke med långt ljust lockigt hår. Nästan som en riktig ängel, och de lekte tillsammans. När hon återvänder till campingplatsen efter en utflykt med familjen är det ett stort uppbåd på stranden. Ambulanser, båtar. Man draggar i vattnen. En stund senare kommer man iland med ett litet bylte. En mamma skriker. Ängeln är borta.
Åsa Jinders far river snabbt ner tältet och packar ihop. På kvällen hamnar man oväntat in på en stor spelmansstämma trots att man inte har någon speciell musiktradition i familjen. Det är mest för att skingra tankarna. Där står ett gäng och spelar på ett konstigt instrument. Pappan i familjen fascineras starkt av nyckelharpan och anmäler sig till en byggnadskurs genast efter semestern. Ett år senare är nyckelharpan klar. Familjen firar med tårta. Pappan försöker spela, men det låter i Åsa Jinders ögon falskt.
I det här skedet är det ännu ingen i familjen som vet att där finns ett barn med fantastiskt gehör, ett barn som kommer att spela i smyg på faderns nyckelharpa och lära sig osannolikt mycket på egen hand. När det uppdagas får hon äntligen ta lektioner. Bara några år senare, endast femton år gammal, erhåller hon den prestigefulla utnämningen som riksspeleman efter att ha avlagt ett ambitiöst prov inför en förvånad skara äldre män.
– Det handlar om att hantera en tradition, på samma sätt som man till exempel visar prov på att kunna hantera en dialekt, säger Åsa Jinder.
En sommarvisa föds
I Ekenäs sitter Thomas Lundin. Det är den kallaste vinterveckan och man håller tillsammans med Thomas Enroth på att förbereda en julskiva. Då dyker en sommarmelodi upp. Thomas skriver snabbt en text till den och visan får benämningen Thomas sommarvisa.
– Redan i det skedet tänkte jag: nyckelharpa och Åsa Jinder.
Så blev det också. Musikerna som träffats tidigare i olika sammanhang i Sverige står som bäst mitt i sitt första gemensamma musikaliska framträdande. Under tio konserter som förverkligas under rubriken Visor på väg - Svenskfinlands största visfestival kommer ett antal artister att bjuda på en spännande mix av visor men också inslag av country och pop.
– Vi har en mycket liberal inställning till visor. Många bygger i dag alltför höga murar kring visan. Jag anser att det inte är en musikgenre utan mer ett förhållningssätt. Man kan ta en psalm till exempel och framföra den som en visa, säger Thomas Lundin.
I onsdags hade man den första konserten i Borgå som drog fullt hus. I kväll, torsdag 26 juni, är det dags för en konsert i Ingå på Hembygdsgården klockan 19. På lördag den 28 juni klockan 18 hålls en konsert på Fiskarfjället i Bromarv och ännu finns det gott om biljetter till den. Därefter fortsätter turnén som är tänkt att eventuellt bli en sommartradition, vidare till Dragsfjärd och därefter till olika orter i Österbotten. I konsertserien deltar också västnylänningen Susann Sonntag samt Heléne Nyberg, Peter Svanström, Christian Vesterqvist. Thomas Enroths akustiska band ackompanjerar under alla konserter.
Finskt vemod
För Åsa Jinder som varit och är starkt engagerad i Norge, känns Finland som ett delvis oprövat musikaliskt område, men samtidigt en region hon känner samhörighet med.
– I Norge är allting så himla glatt hela tiden. Jag tilltalas av det finska vemodet.
– Vår kanteletradition påminner ju mycket om svenskarnas tradition med nyckelharpa, säger Thomas Lundin.
Åsa Jinder har med sig två olika nyckelharpor. Bägge är byggda av hennes far. Några smärre svårigheter i det musikaliska samarbetet har man ändå upptäckt som inte har med den kulturella bakgrunden att göra.
– Thomas sjunger i helt andra tonarter är jag är van vid att spela, säger Åsa Jinder som blivit tvungen att pröva på helt nya saker.
När det gäller konserten som helhet finns något att bita i för alla smakriktningar och känslolägen.
– Det finns yta och djup. I Borgå såg jag att det fanns mycket tårar i publiken. Vi rör oss i olika känslolandskap. Varje artist får hämta fram sin personlighet på scenen, men allting är ändå hämtat från samma ljudvärld, summerar Lundin.