Hon fann sin passion i Amerika
Kviltning är en konstform som under historiens gång sysselsatt många kvinnor. I dag arbetar entusiaster för att ge den bättre konststatus och göra den känd.
Under en längre vistelse i Amerika under 1980-talet kom Riitta Grönroos i kontakt med guiltning (även kviltning) som i hennes bostadsområde sysselsatte många personer. Hon fick gedigen utbildning inom området. Den första passionen har hållit i sig ända fram till i dag. Som utbildad biolog hämtar hon ofta inspiration från naturen i sina verk.
På Kässä gård i Virkby pågår som bäst en utställning där textilkonstnärerna Riitta Grönroos och Seija Kääriäinen ställer ut ett stort antal magnifika arbeten i textil. Den senare använder ett grafiskt uttryck, bland annat en triptyk med rutmönster och är i det här sammanhanget de arbeten som klart sticker ut från hennes övriga.
Riitta Grönroos arbeten härstammar från en lång tidsperiod. Den sista blev färdig förra veckan.
Fann sin barndomssaga
De sprakar av färger, tekniker, mönster och uttryck. Riitta Grönroos har ändå valt att utgå från en övergripande tematik, nämligen Yrjö Kokkos sagobok Pessi ja IIlusia. Den utkom första gången på 1940-talet och har sedan dess varit en integrerad del av de berättelser som Riita Grönroos burit med sig under hela sitt liv. På utställningen syns vingar, fjärilar och andra element som kopplar till sagan. På 1960-talet kom berättelsen ut i en illustrerad barnversion. Riitta Grönroos hade inte sett boken förrän en person gjorde henne uppmärksam på den i samband med utställningen. Likheten mellan Grönroos textilier och bokens illustrationer är häpnadsväckande lika.
Textilierna, många av dem är mycket stora, präglas av högkvalitet, noggrannhet och kunnande. Men handlar det om konst eller vanlig lapptäcksteknik som kvinnor sysslar med på syjuntor eller i hemmen? Ja och nej. Arbetena på utställningen visar prov på verk som helt klart närmar sig konsthantverket. Bakom de flesta arbeten finns en klar tanke, en symbolik. Också mörkare stråk träder fram, sorgen, kriget. Flera av verken skulle till exempel vara ypperliga kyrkotextilier.
Kvinnornas syssla
Riitta Grönroos målar med tråd och tyg. Men det är inte alla som vill ge kviltningen den erkänsla och status som den i vissa sammanhang helt klart skulle vara värd.
- Nuförtiden har erkänner man textilkonst, men inte nutidskviltning.
Riitta Grönroos berätta om ett galleri som blev erbjuden fina arbeten. Svaret var att här ställer man inte ut trasor.
Det har sporrat Riitta Grönroos att gå vidare. Tillsammans med kollegan Seija Kääriäinen är hon grundande medlem i Tilkkuyhdistys Finn Quilt (En förening med cirka 1650 medlemmar). Föreningen för kviltning bedriver en mångskiftande verksamhet både i Finland men också utomlands.
- Många av våra medlemmar tävlar utomlands, bland annat i Japan, Korea och England, säger Riitta Grönroos.
Själv kommer hon att delta i en utställning i Riga, även i Holland. Ett av arbetena på utställningen har varit utställt i Frankrike.
Vad beror det på att kviltning ofta behandlas styvmoderligt?
- Troligen för att det främst varit kvinnor som sysslat med det här hantverket i sina hem, svarar Riitta Grönroos.
Riitta Grönroos återger en historia hon hört berättas från Amerika, sanning eller anekdot må vara osagt. Det handlar om en man som tog ett kviltat tygstycke och stänkte över det med lite målfärg. Arbetet hängdes upp på en konstutställning och väckte entusiasm bland kritiker och besökare.
Ja ja, menade kvinnorna. Vår konst hade inget värde, men genast som en man tar samma kviltade tyg och stänker målfärg på det förvandlas det till konst.
Utställningen på Kässä gård är öppen till den 11 maj. Måndag till fredag klockan 12-18. Lördag till söndag klockan 12-16.
Den 7 maj klockan 18 ordnar konstnärerna en lapptekniksverkstad.