"Orden är så viktiga"
– Alla bibliotek borde följa Hangömodellen och ha dramapedagoger, säger Agneta Möller-Salmela som sett till att de yngsta skolbarnen får besöka upplevelserummet en gång per månad.
I somras blev hon utsedd till årets positivaste Hangöbo och på självständighetsdagen hade hon äran att ta emot Hangö stads kulturpris 2013. Den givna motiveringen var hennes gedigna och inspirerande arbete för att väcka intresset för läsning hos barn och unga.
– Jag blev jätteglad, inte bara för att jag får priset utan framför allt för själva ämnets skull, att arbetet med att öka barns intresse för läsning tas upp, säger Möller-Salmela.
En passion
Hon har jobbat som biblioteksfunktionär i över trettio år och specialiserat sig på barn och läsning, bland annat genom upplevelserummet och förskoleprojektet Tassen i bokkassen. Under ett år jobbade hon tack vare Svenska kultursamfundets arbetsstipendium på heltid som läseinspiratör och reste runt i Finland, och utomlands, och höll sagostunder och diskussioner om vikten av att läsa.
Numera gör hon detta på deltid, med ett brinnande engagemang.
– Varje gång jag börjarjobba med en ny klass glömmer jag att jag är trött och hungrig. Det är magiskt att fånga uppmärksamheten hos en grupp barn som till en början varit hössliga.
Hur började det hela?
– Med sagogrupper i bibban. Då de blev populära blev jag då och då ombedd att skräddarsy program. Jag började tänka att jag också kunde bestämma och ordna program med det jag vill ge.
Kampen fortsätter
Hon är som så många andra bekymrad över att unga läser allt sämre, men gläds åt att hennes jobb då i varje fall blir allt viktigare.
– Jag tror det ännu blir mycket värre efterhand om man inte ändrar på saker. Det är lite att slåss mot väderkvarnar, men jag tänker inte ge mig.
Vad som behövs i en värld av spel, filmer och mediefilmer är långsamhet. Hon pläderar ändå inte för någon överstrikt linje som förbjuder barnen att sitta framför någon skärm. Vad som behövs är lite balans.
– En halvtimme vid datorn borde kombineras med en halvtimme högläsning eller berättande.
53-åringen är tacksam att få uppmana till någonting som tack vare biblioteken är gratis för folk.
– Det är få saker vi är så jämlika i som på denna punkt.
En annan sak hon efterlyser är språkmedvetenhet hos föräldrarna. En grundtanke i hennes arbete är att se till helheten, rikta sig till alla grupper; barn, personal och föräldrar.
De vuxna som reagerar på hennes satsning är problematiskt nog de så att säga redan frälsta, men Möller-Salmela misströstar inte. Hellre slåss mot väderkvarnar än ge upp. Hon tror på att det skall börjas i tid och att berättelsen i sig räcker långt.
– Om ett barn inte njuter av att höra berättelser, varför skulle barnet då vilja lära sig läsa?