Känslan är viktigast för Frida Andersson
"Inget liv går på räls, låt det föra dig upp och ner, hit och dit och vart som helst" sjunger Frida Andersson på nya skivan. Och för tillfället för livet henne från den ena scenen och staden till den andra.
I lördags var hon i Köpenhamn, i måndags i Stockholm och i kväll (onsdag) för livet henne till Finlandiahuset för en gemensam konsert med Bo Kaspers Orkester.
Det fortsätter i samma takt. I morgon ges hennes nya album Håll mej hårt nämligen ut i Finland (först i januari i Sverige). Och hur fint det än är att turnera med Bo Kaspers Orkester ger hon sin officiella skivutgivningskonsert på hemmaplan, i Ekenäs på lördag klockan 19 på kulturhuset Karelias mysiga scen.
Skivan är hennes tredje i ordningen och den första på svenska. Precis som förra albumet Sister ger hon ut skivan själv genom Casual Friday Music. Men denna gång står hon inte själv som producent. Det ansvaret axlas av finlandssvenska Petter Näse och svenska Andreas Dahlbäck som tidigare har producerat bland annat Anna Ternheim och Ulf Lundell.
– Det känns väldigt bra att jobba med dem, en riktig lyckoträff. I och med att det är andra skivan på eget bolag är jag mycket tryggare, och vet vad jag kan förbättra från förra gången, säger Andersson.
Rikligare respons
Att sjunga på svenska är förstås ingenting nytt för henne, men hon ser en skillnad mellan att skriva låtar på engelska och att nu också ge ut en skiva med egna låtar på sitt modersmål.
– Att göra en skiva på svenska var ingen plan jag hade, engelskan har ju suttit bra i munnen. Det bara började med att jag skrev Spår 2 för ett år sedan och tyckte det funkade bra. De spelade den på radio och jag fick en helt annan feedback direkt.
– I Sverige noterar de en viss mumindialekt, men det är endast positivt. Det finns så många artister att det är positivt att profilera sig på något sätt.
Du har förstås alltid sjungit på svenska, men hur känns det att ge ut egna låtar på modersmålet i jämförelse med tidigare skivor på engelska?
– Jag är väldigt bekväm i framförandet på svenska. Det blir mera direkt, naket, rakt på sak. Då jag sjunger på svenska för en svensktalande publik blir det så omedelbart.
Bekant tema
Nya skivan är något av en liveskiva eftersom de medverkande musikerna, med undantag för små tillägg, har spelat in sina delar samtidigt i varsitt bås. Detta sätt att spela in ger ett levande sound.
– Jag vill inte göra ett helt polerat album där allting är perfekt. Det skall vara äkta, om jag verkligen får känsla i en tagning så är det viktigare än att en viss ton inte blir så bra som den kunnat.
Albumet är avskalat och just direkt, omedelbart, som hon säger. Och låtarna är personliga, med teman som kärlek, saknad och sökande i livet. Hon sjunger:
"Om det är sant att tiden läker såren/ Varför skaver det ännu?/ Jag ser vacklande avtryck i spåren/ Och dom som gått där är jag och du."
De två singlarna, Spår 2 och Vilsen i Stockholm, är ändå lite piggare på skivans nyinspelningar jämfört med i musikvideorna.
Två av skivans nio spår är översättningar och nyinspelningar av hennes engelska låtar. Jonathan told me har blivit Alla mammors barn.
Vågade fråga
I kväll låter hennes låtar som aldrig förr då självaste Bo Kaspers Orkester framför ett par från hennes nya skiva. Allt som allt uppträder de tillsammans på närmare femton låtar i Finlandiahuset.
Hur var det att uppträda med Bo Kaspers Orkester i Köpenhamn?
– Jag satt backstage och nöp mig i armen. Det är fantastiskt att jag får vara med dem. Det är häftigt att se ett så hyllat band möta en publik som följt dem i 20 år.
Frida Andersson är alltså gästartist och inte förband. Hur det blev möjligt kommer sig av att man helt enkelt måste våga, man måste fråga. Och det gjorde hon i ett brev till de svenska storheterna.
– Jag hade träffat dem kort någon gång tidigare i Stockholm, där kretsarna sist och slutligen också är ganska små. Jag blev ändå helt chockad då de svarade med att fråga om de kan införliva mig som gästartist, och konserterna blev bara fler och i flera länder.
Du har gig i Bergen den 12 december och i Åbo den 14, hinner du på syster Elins luciakröning där emellan?
– Ja, jag skall sitta i bänken då. Det blir lite tajt om flyget är försenat, men det skall gå, det kan man ju inte missa.