Tonåringar som inte läser
Befriande och rolig. Katti Hoflin har mycket matnyttigt att dela med sig till alla personer som tampas med ungar som inte vill läsa.
När Katti Hoflin var nio år gammal frigjorde sig hennes mamma i äkta sjuttiotals anda och stack i väg med en hippie.
– Jag var i stort behov av tröst. Då hittade jag bibban och Barbro Lindgrens bok Jättehemligt. Jag fick nytt hopp.
På ett avväpnande sätt med glimten i ögat berättar Katti Hoflin sin story som är en vandring genom tråkiga barndomslandskap till ett kreativt och pulserande inspirationsjobb inom barn- och ungdomskulturverksamheten i Sverige. Hon har blivit känd för allmänheten genom olika barnprogram i Sveriges TV, bland dem Bolibomba.
Katti Hoflin har också varit ansvarig för barnkultur på Kulturhuset i Stockholm och där skapat det unika barn- och ungdomsbiblioteket Tiotretton.
Just nu är hon verksamhetsledare på Dunkers kulturhus i Helsingborg.
I hennes barndomshem fanns endast två LP-skivor och en bok.
– Jag hade tråkigt som barn. Det är en orsak till att jag i dag har så mycket idéer. I ensamheten blir man mer fantasirik. I den kan det finnas en svärta, men nyttan ser man först efteråt, säger Katti Hoflin.
Hitta nya dörrar
Dagens värld ser annorlunda ut än på sjuttiotalet. Quick-fix, överflöd och ständig stimulans. Det hindrar inte Katti Hoflin från att tro på berättelsen och kreativiteten som enligt henne kommer att behövas mer än någonsin på alla områden i det framtida samhället.
I dag måste man också vara extra kreativ för att hitta ingångar till tonåringar och deras läsning. Själv har hon två tonårspojkar som fick frossa i böcker under barndomen. Snart var det stopp. Teatern som är en form av gestaltade berättelser blev en ny ingång. En pjäs på Broadway och så idolen Skarsgård i pjäsen Hamlet väckte intresse för klassikerna. För andra kan det vara sångtexter.
– Min son hade aldrig blivit intresserad om jag erbjudit honom Shakespeare och sagt att det är god litteratur. Som tonårsförälder kan du inte sätta en bok i handen på dem och säga att de skall läsa för att det är bra för dem. Då revolterar de och gör förstås tvärtom.
Ge barn kvalitet
För några år sedan skapade Katti Hoflin världens första bibliotek för tio- till trettonåringar på Kulturhuset i Stockholm. Verksamheten byggdes helt och hållet utifrån barnens egna önskemål. Hade Katti Hoflin fått bestämma hade barnen varit med i rekryteringen av personalen. Det fick hon inte för Stockholms stad, men fann andra kreativa sätt för att luska fram barnens innersta önskemål. Dessa mellanbarn ville ha en plats utan snoriga småsyskon och farliga femtonåringar.
– Det fanns barn som var helt utbrända på grund av alla fritidsaktiviteter och önskade inget annat än en vilsam plats där de bara kunde ligga och växa.
Katti Hoflin berättar om en kostsam och dyrbar plats som består av kokonger där man kan ligga och filosofera, en amfiteater och utrymmen där de unga kan göra egna tv- och radioprogram. Det skall vara kvalitet när man arbetar med barn. Hon pekar på forskning som visat att dåliga kulturupplevelser till och med kan fungera kontraproduktivt.
Ramar och kramar
– Vi fokuserar inte på boken eller skrivandet i sig, säger hon och ger ett konkret exempel.
En dag kommer en kille in som vill göra ett eget dataspel. Det går fint, men han blir uppmanad att kanske först skriva ett manus eller en storyline. "Vad är det?". Han lockas att komma med och läsa några handböcker för att få svar. Med kreativ list smygs boken in från sidan.
– Vi måste ha stora ögon och öron och inte komma in med en massa grejer vi vuxna tycker att är bra, säger Hoflin.
Samtidigt betonar hon vikten av gränssättning. Ramar och kramar är hennes ledord.
Men inte utifrån enbart mjukt mys. Katti Hoflin är stentuff, men samtidigt oerhört rolig och klok. Hon betonar barns rätt att ibland få använda oss vuxna som sophink, bara för att testa om vi finns kvar. Uppmanar tonårsföräldern att våga säga: Förlåt! Det där var dumt av mig, men jag blev så himla arg.
– Det viktigaste som förälder är att det finns en kanal från hjärta till hjärta. Så länge den är öppen finns alltid en väg framåt.
Skapa tid och plats
Hon är medveten om att dagens tonårsföräldrar stöter på en större utmaning är tidigare när det gäller att inspirera till läsning. Konkurrensen är stor. Valmöjligheterna oändliga. Det gäller också för de vuxna att se sig i spegeln och inte bara säga: "Det var bättre förr när det var sämre".
Men hur skall man få tonåringar att läsa? Frågan kvarstår.
– Sluta försöka, säger Katti Hoflin. Tänk inte krampaktigt på böcker utan hjälp dina barn att hitta miljöer där det finns välbehövlig tid för läsning.
Själv åker Katti ibland, mot sönernas vilja, till ställen där det inte finns mobil täckning.
– De två första dagarna har de abstinens efter Facebook. Sedan händer något. Ett nytt flow.
Vuxna läser inte
Pekfingret riktat mot tonåringarna. Icke. Efter en berörande kväll där man fått kasta av sig tvångströjor kommer det mest utmanande till sist.
– Efter en stressig dag kan jag förlora mig en helkväll bland Youtube-klick på min platta. När kvällen är slut finns det bara en stor tomhet kvar.
Publiken håller andan.
– Jag kan känna att vi vuxna helt enkelt har för låg ambitionsnivå med våra egna liv. Det leder till en normalitet att sitta i samma rum med varsin platta och leva i skilda stuprör. Saknar man gemensamma upplevelser får man inte heller ihop en gemensam berättelse.
Då hörs en publikröst. Det är författaren Henrika Andersson.
– Vi talar om att barn och unga slutat läsa, men det gäller ju också de vuxna. Vi är modellen. Vi måste rannsaka oss själva.
- Född 1964.
- Känd för allmänheten genom olika barnprogram i Sveriges TV, bland dem Bolibomba.
- Hon har varit ansvarig för barnkultur på Kulturhuset i Stockholm och där skapat det unika barn- och ungdomsbiblioteket Tiotretton.
- Just nu är hon verksamhetsledare på Dunkers kulturhus i Helsingborg.