Vardagliga men djupa bilder från Tanzania

Att betrakta och betraktas är i varje fall temat för konstnären bakom bilderna, Annika Brandt. Hon hoppas folk skall uppleva känslan i att betrakta och betraktas, likvärdigt. Och visst känns det som att fotografierna från Tanzania öppnar för en stillsam dialog.
De oredigerade bilderna från 2012 är vardagliga, men djupa. Det är befriande med bilder som håller hög kvalitet utan att vara tekniskt finslipade. Verken har en lugn atmosfär, men får en direkt effekt som inte kan uppnås med överproducerade skapelser.

Storleken, 110 gånger 150 centimeter, gör sitt; framhäver detaljer i skarpa porträtt och landskapsbilder och får ett småsuddigt fotografi att framstå som en akvarell.
Idén att bara hänga upp bilderna nästan demonstrativt enkelt med två nypor och till och med låta dem vika sig lite fick hon vid en utställning i Zürich.
För gallerier älskar hon denna form, men för hemmet ser hon inget fel med att glas och ramar. Till vardags är hon bildkonstlärare i Sibbo, och doktorand vid Aalto-universitetet. Men sitt konstnärliga arbetsrum har hon i Hangö.


Kreativa kollage

Andra halvan av galleriet upptas av Johanna Cedercreutz fotokollage. Vinterbilder från Hangö har fått färg på ett vågat och inspirerande sätt. Det är uppiggande och positivt laddat; festligt och överraskande.
Bekanta ställen blir som nya. Serien är underhållande, men kan också vara en inspirationskälla.

De kollage som inte byggs på fotografier är till sin natur mer djupa och stämmer till eftertanke i livsfrågor. Cedercreutz räds inte det oväntade.