Kampen om Östersjön

Sjöslag och rysshärjningar. Kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700 – 1721

Lars Ericson Wolke

Förlag: Norstedts 2012, 350 sidor.

Kriget var också ett sjökrig, stormakten Sverige som behärskade Östersjöområdet angreps både av Danmark och Ryssland. Krigshistorikern Lars Ericson Wolke belyser den här delen av kriget i boken Sjöslag och rysshärjningar.

Rilax 1714
Finska vikens norra kust var ett nyckelområde för den ryska flottan, ett avgörande slag stod i slutet av juli 1714 vid Rilax. Den svenska örlogsflottan ledd av amiral Gustaf Wattrang försökte hålla ryssarna instängda i Finska viken, med Hangö udd som utgångspunkt. Tsar Peter ledde personligen den eskader som försökte bryta blockaden.
Medan huvuddelen av den ryska flottan låg i Revals hamn spanade en avdelning galärer vid Hangö udd. De tog inte upp strid med de svenska linjeskeppen, i stället försökte ryssarna ledda av tsaren sig på att släpa flottan över den smala landtungan vid Tvärminne och in i Rilaxfjärden.
Schoutbynachten, motsvarar ungefär konteramiral, Nils Ehrenskiöld sändes med en del av sin eskader in i Rilaxviken för att anfalla galärerna när de drogs ned i vattnet igen, men ryssarna avbröt det mödosamma släpandet, i stället kunde de i skydd av diset segla tätt intill udden in i viken.

Instängd
På morgonen den 26 juli hade mellan 30 och 35 ryska galärer seglat in i Rilaxviken, där Ehrenskiölds lilla eskader blev instängd. Striden blev hård och blodig, svenskarna försvarade sig väl, de stod emot flera hårda angrepp, men förlorade omkring en tredjedel av hela sin trupp. Minst 3 000 angripare och halva galärflottan försattes ur stridbart skick.
Men ryssarna segrade, det var den första sjösegern över Sverige, och sedan dess finns det alltid ett krigsfartyg som heter Gangut, Hangö, i den ryska flottan.
Det ryska intresset för Hangö höll som känt i sig i hundratals år.
Peter den store började bygga sin nya huvudstad på erövrat svenskt område längst inne i Finska viken. Det underströk den strategiska betydelsen av Hangö udd.

Inte Reval
I fredsförhandlingarna 1721 återgick Finland till Sverige, men Sverige försökte i det längsta också hålla fast vid Reval, för att ge flottan en möjlighet att spärra Finska viken med Reval och Helsingfors som stödjepunkter. Men så blev det inte, ett villkor för att Ryssland skulle återlämna den östra rikshalvan var att Sverige inte skulle få något fotfäste på södra sidan av Finska viken.
Slaget vid Rilax blev visserligen en rysk seger, men de svenska avspärrningarna hade ändå varit så effektiva att ryssarna inte ville se dem upprepade i ett framtida krig, konkluderar Lars Ericsson Wolke.
Med det understryker han också det som är syftet med hela studien: att visa hur sjökriget bidrog till att det stora nordiska kriget utformade sig som det gjorde.