Fem barn gör en film. Erling Ericsson säger att det alltid är lika spännande och överraskande att se vilka vändningar barnens berättelser tar. Det går inte att förutspå. Foto: Magnus Lindberg

Barn får tala filmens språk

Genom barns arbete med film har Erling Ericsson sökt sig till filmens ursprung. Nu hoppas han på kommunikation mellan Ekenäs och egyptiska Siwa.

– Min verksamhet bygger på att jag erbjuder elever en möjlighet att berätta med film, säger Erling Ericsson och beskriver film som ett språk med många möjligheter, med en kombination av ord, bild, rörelse och ljud.

Just nu är han i Ekenäs för att vid Villa Schildt handleda fem barn i åldern 10–14. Filmen de började göra i juni skall bli klar detta veckoslut.

Han är övertygad om att man lyckas. Det är en av de fascinerande sakerna med animationsfilmer att man relativt enkelt kan förverkliga en idé, berätta sin berättelse. Då man vet vad man vill säga återstår att klippa, teckna, klistra och filma ruta för ruta.
Sedan återstår ingen redigering, bara ljudeffekter.

Hans workshoppar börjar alltid med en storyboard (bildmanus). De fem barn han nu jobbar med vid Villa Schildt hade ett tema att utgå från, nämligen den egyptiska oasen Siwa.
– De ville resa till Siwa och det gör de, i filmen, säger Ericsson.

Egypten, där oroligheter präglar tillvaron just nu, är bekant för Ericsson sedan 15 år tillbaka. Då ville han jobba med unga i ett okänt land med ett språk han inte behärskade, för att pröva sin grundidé om filmen som ett eget språk.
Den höll, tycker han ännu i efterhand.

 

Läs fortsättningen, mer om ämnet, i dagens VN/eVN.