Arbetslöshet driver människor till socialen

I Hangö har industrin varit hårt drabbad av lågkonjunkturen och det syns hos socialen.

– Hit kommer sådana som aldrig tidigare ansökt om stöd. Man kanske har ett hus och lån kvar på huset, samtidigt som hela familjen haft jobb på samma ställe, säger Päivi Kulmala.

Hon är tf ansvarig för socialt arbete i Hangö. Både Kulmala och grundtrygghetschef Elisabeth Kajander konstaterar att arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att folk behöver utkomststöd.

Det är tänkt som en tillfällig nödlösning, när andra stöd inte räcker till för livets nödtorft. Men sedan 2008 har allt flera invånare i Finland fått utkomststöd. Dessutom fortsätter människor att söka sig till brödköer, vilket Mathjälpen i Karis är ett exempel på (se artikel invid).

Trenden syns bland annat i Hangö, trots att stadens befolkning minskar. År 2013 fick 344 hushåll utkomststöd, år 2014 var det 349 stycken och i fjol var det 359 hushåll. Till det här kommer dessutom invånare som får så kallat kompletterande utkomststöd och förebyggande stöd.

Hushåll är inte detsamma som antalet klienter. Kulmala påpekar en del människor får flera olika stöd samtidigt, så det är inte så enkelt att säga exakt hur många människor som får hjälp.

Kärvt på arbetsmarknaden

Också i Lojo märks arbetslösheten hos socialen.

För tre år sedan, 2013, fick 1 727 hushåll utkomststöd. Följande år var de uppe i 1 830 stycken och enligt preliminära uppgifter var siffran 1 897 hushåll, i fjol.

Enligt vikarierande ledande socialarbetare Eivor Juvakka i Lojo har mängden unga ökat något. Det handlar alltså om hushåll där den sökande är under 25 år. Enligt preliminära uppgifter för 2015 har antalet sökande under 25 år inte fortsatt öka utan hållits konstant.

Juvakka konstaterar att orsaken till de här siffrorna fram för allt är det dåliga läget på arbetsmarknaden.

Studiestödet räcker inte alltid

Många unga kommer inte ut på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning. En stor del av de sökande under 25 år är studerande, som inte klarar sig på studiebidrag. De har svårt att kompensera de små bidragen med inkomster från deltidsarbete.

Kännetecknande för äldre sökande (över 25 år) är att behovet av utkomststöd är mera långvarigt. Många har svårt att få jobb. Vissa äldre sökande får ty sig till utkomststöd för att klara av sina obligatoriska utgifter tillsvidare. Ofta blir också pensionen så låg att den knappt räcker till hyra och mat.

Enligt Juvakka söker människor över 65 oftast utkomststöd till hälsovårdsutgifter.

I Raseborg fick 1 305 hushåll utkomststöd i fjol. I siffran ingår flyktingar, som ibland inte tas med i statistiken över utkomststöd. Staten betalar hela deras utkomststöd under fyra år. År 2014 var det 1 192 hushåll som fick utkomststöd.

Ser man på antalet klienter var de 1 354 i fjol. Av dem var en dryg tredjedel (497 stycken) under 30 år och i den gruppen var 138 stycken nya klienter.

Maj Estlander, enhetschef för Raseborgs socialservice för vuxna, handikappservice och invandrartjänster, nämner några vanliga orsaker till att människor behöver utkomststöd. De är bland annat socialt arv (det finns utkomststödstagare i andra och tredje generation), långtidsarbetslöshet, höga medicinkostnader (framför allt hos äldre) och unga arbetslösa som inte har studieplats.

Inget jobb, socialt arv

Enligt ledande socialarbetare Pia Sandström-Hentilä i Kyrkslätt har kring 1 500–1 600 hushåll fått utkomststöd de senaste åren.

I likhet med Hangö och Lojo är orsakerna ofta arbetslöshet, samt sjukdom och förlängd arbetslöshet – vilken i sin tur för med sig många andra problem.

Sandström-Hentilä berör också det sociala arvet. En del stödtagare kommer från familjer som fått stöd i andra och ibland i tredje generation.

Orsaken till att en människa är i kontakt med vuxensocialarbetet i Kyrkslätt är ofta den att pengarna inte räcker till. Vid närmare utredningar kommer det nästan alltid fram någon annan faktor som också bidragit till den nuvarande situationen.Bakgrund