– Jag gick i borgen för min dotters lån och hon kunde inte betala det. Så jag måste betala i fem år. Det här är år ett, säger en 71-årig dam.

Hon står inne i före detta Henelius butik i Karis och fyller kassen med kött, mjölk och rosollsallad.

Mathjälpen i Karis delar ut mataffärernas överblivna mat, sådan som uppnått bäst före datum.

En stillsam kö står utanför den gamla affären och folk släpps in i omgångar. Någon har kryckor, någon haltar, de flesta är väl påpälsade i kylan.

Till en mindre bostad

Inne finns olika punkter där frivilliga har fyllt hyllorna med bröd, mjölkprodukter, kött med mera.

Få vill förekomma på bild, varken hjälparna eller de hjälpta. Men de flesta talar med pressen.

– Jag känner inte människor i Karis och de känner inte mig. Det är en skam att berätta om min situation, säger 71-åringen som flyttade till Raseborg för några år sedan.

En annan kvinna plockar färdiga såser, surmjölk och kvarg i en ryggsäck. Hon är förtidspensionerad och mannen långtidsarbetslös.

– Vi får inga pengar från socialen, de säger att vi har för stora inkomster. Vi bodde i ett hyrt hus och flyttade till en tvåa här i närheten. Pengarna räcker inte till, därför är man här, säger hon och går vidare.

En ung man i 30-årsåldern hörde om Mathjälpen av en kompis. Han tycker hjälpen är bra.

– Min lön räcker inte till just nu, men jag vill inte gå närmare in på den saken. Det här är en tillfällig lösning.

En man med två barn plockar bröd vid brödhyllan. Hemma finns ytterligare ett barn. Både han och partnern jobbar.

– Lönen är dålig och vi får inget annat stöd, vi är två som har lön.

Ett äldre par har kommit från Pojo.

– Här är gratis mat. Det är till stor hjälp, säger den ena.

Frågar inget, hjälper alla

Vid disken för kött står en av Mathjälpens grundare, Carola Gustafsson.

– Vi är ingen socialbyrå. Vi frågar inte efter folks inkomster. Alla som upplever sig vara i behov av hjälp får hjälp, säger hon.

Att mataffärerna i Karis donerar sin överblivna mat tycker Gustafsson är en fin sak. Det är bra att maten tas tillvara.

Bakom en annan disk står Jouni Stordell, till vardags miljöinspektör i Raseborg. Den här kvällen överräcker han färdiga sallader till dem som vill ha.

– Jag tycker man ska undvika slöseri. Mat borde inte gå till spillo och bli avfall.

Han hoppas Finland i framtiden ska få ett förbud mot att föra mat till soptippen.

Kvällens utdelning går mot sitt slut. Nittioåtta personer har kommit till den gamla butiken och fyllt sina kassar med mat.

Mat till människor, inte tippen

Det är en vanlig mängd människor. Gustafsson säger att utdelningstillfällena i fjol hade i snitt 101 besökare per gång och att köerna blivit längre på senare tid.

Många i kön är familjeförsörjare, vilket innebär att uppskattningsvis 300–350 personer får mathjälp varje vecka.

Gustafsson konstaterar att det här lättar trycket på socialsektorn. Dessutom bidrar Mathjälpen till mindre matsvinn och i förlängning till ett minskat ekologiskt fotavtryck.

Föreningen uppskattar att värdet på de insamlade produkterna är cirka 100 euro per butik och insamlingstillfälle. Det innebär att Mathjälpen i fjol tagit till vara användbar mat till ett värde av cirka 95 000 euro.

Mathjälpens största utgifter är den månatliga hyran och elektriciteten. En förutsättning för verksamheten är därför det stöd man får av bland andra Sparbanksstiftelsen Karis-Pojo, Lionsclub, Rotary, de lokala bankerna och församlingen.

Frankrike kämpar mot matsvinn

I Frankrike beslöt parlamentet att mataffärer som är över 400 kvadratmeter stora inte får förstöra mat som närmar sig bäst före-datum. I stället måste affärerna från och med i sommar ha avtal med välgörenhetsorganisationer, som kan ta hand om och dela ut maten till behövande.

Det här är ett steg i Frankrikes kamp för att minska matsvinnet.

I Finland har Marthaförbundet en kampanj mot matsvinn, Svinnkampen. Marthorna hänvisar till Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) som i sin forskning kommit till att vi finländare kastar omkring 23 kg ätbar mat per person och år.