Adno får inte hit familjen
16-åriga Adno Ilse Abdis föräldrar får inte flytta till Finland. Förvaltningsdomstolen anser att de försökt kringgå bestämmelserna om inresa då de skickat dottern från Somalia till Finland för att garantera vård för hennes diabetes.
Därmed blir det nej till familjeåterförening, som i så många andra fall.
HBL berättade i mitten av mars om 16-åriga Adno Iise Abdi som kom till Finland från Somalia för fyra år sedan. Då artikeln publicerades hade mamman och syskonen fått ett negativt beslut om familjeåterförening av Migrationsverket, och väntade på att deras överklagande skulle behandlas i förvaltningsdomstolen. Nu har också förvaltningsdomstolen kommit med sin dom. Det blir ingen familjeåterförening för Iise Abdi och hennes mamma och syskon, säger Iise Abdis representant Lea Nykänen.
Enligt domstolen har Migrationsverket haft skäl att misstänka att Iise Abdi skickats till Finland med avsikten att resten av familjen ska kunna följa efter senare. Det finns enligt domstolen därför skäl att misstänka att familjen försökt kringgå inresebestämmelserna på det sätt som avses i utlänningslagens paragraf 36.
"Insulinet var dyrt"
I Migrationsverkets intervjuer med dottern i Finland och mamman vid den finländska beskickningen i Etiopien har båda uppgett att orsaken till att Iise Abdi skickades i väg var att hon lider av diabetes, och vården inte kan garanteras i Somalia.
– Min pappa tjänade inte tillräckligt med pengar så min mamma köpte mat på kredit. Ibland fick vi kredit på apoteket också. Insulinet var dyrt och emellanåt fick jag det, emellanåt inte – då var jag långa tider i koma, berättade Iise Abdi i HBL i mars.
Enligt domstolens beslut har familjen ändå inte tillräckligt tillförlitligt bevisat att sjukdomen inte kan skötas i Somalia.
Adno Iise Abdi är därmed ytterligare ett av de ensamkommande asylsökande barn som får stanna, men utan sin familj. Hon hör till majoriteten. Under de tre senaste åren har bara 12 av 252 föräldrar till ensamkommande barn fått ett positivt beslut om att förenas med barnet i Finland.
Svårt att få förenas
I många av de negativa besluten motiveras de med att det inte funnits tvingande skäl för barnet att lämna sitt hemland. Därigenom anses vårdnadshavaren frivilligt ha brutit bandet med barnet.
– Det tolkas i sin tur som försök att kringgå inresebestämmelserna för att få hit också resten av familjen. Men i största delen av fallen finns mycket vägande skäl för att barnet över huvud taget fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Då det sedan kommer till familjeåterförening anser man plötsligt att barnet kommit helt frivilligt, sade Flyktingrådgivningens verksamhetsledare Marjaana Laine i HBL i mars.
Enligt Laine har familjeåterförening gjorts så gott som omöjlig för ensamma minderåriga asylsökande. Flyktingrådgivningens granskning från i vintras visar att bestämmelserna om att barnets bästa ska sättas i främsta rummet i beslut som rör barn – bestämmelser som ingår bland annat i den finländska utlänningslagen och FN:s barnkonvention – ofta inte alls beaktas i domsluten. Flyktingrådgivningen granskade 52 domslut som gällde barn i asyl- och familjeåterföreningsprocesser och i 63 procent av dem nämndes inte paragraferna om barnets bästa bland de beaktade rättsnormerna.