Kunden får bättre insikt vid butikshyllan
En ny förordning för med sig läsligare påskrifter och tydligare information om allergier på livsmedelsförpackningar. För konsumenten betyder det trygghet, för producenten bekymmer.
– Det handlar faktiskt om en rätt så stor ändring, eller rättare sagt många ändringar med olika tidtabeller och övergångsperioder.
Det säger Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen vid Sydspetsens miljöhälsa.
Den del av förordningen som trädde i kraft i december handlar om läsligare och större text på förpackningar samt om information om produkten är upptinad eller innehåller kött från flera djurarter. Texterna ska nu vara minst 1,2 millimeter höga.
På Konsumentförbundet är man positivt inställd till förbättringen. De brister man fått flest frågor om åtgärdas genom de nya bestämmelserna.
– Det allra vanligaste problemet har varit alltför små texter på förpackningarna, säger Annikka Marniemi, livsmedelsexpert på förbundet.
Utmaning för företagen
Marniemi är glad över att bestämmelserna åtgärdar detta. Detsamma gäller den tydligare märkningen av produkternas ursprungsland. Den införs i april.
– Även det blir en nämnvärd förbättring. Det har irriterat många konsumenter, säger Marniemi.
Därtill ska allergiframkallande ingredienser redan nu lyftas fram tydligare än det övriga innehållet. Detsamma gäller ingredienser som till exempel gluten- eller laktosintoleranta ska undvika. För kunden innebär det en ökad trygghet och Katianna Kuula gläder sig speciellt över den förbättringen,
– Det är det viktigaste med förordningen.
På kort sikt för förordningen ändå med sig en hel del bekymmer för en annan grupp som berörs av den.
– För företagen är det rätt så jobbigt, säger Kuula.
Eftersom direktiven har sin grund i EU-beslut och innebär både komplexa direktiv och förordningar som kopplas till varandra kan de utgöra en utmaning.
– De kan vara svåra att läsa. Om vi på miljöhälsan som arbetar med sådana här frågor tycker att det är svårt kan man bara tänka sig vad det innebär för företagarna, säger Kuula.
Kuula menar ändå att det nationella livsmedelsäkerhetsverket Evira har gjort bra ifrån sig för att klargöra vad som behövs, även i sina svenska översättningar.
Västnyland sköter sig
Även om Västnyland inte har någon stor livsmedelsindustri existerar ett flertal småföretag som säljer sina närproducerade eller förädlade varor via egna butiker eller mataffärer.
För dem menar Kuula att förordningen blir som tuffast.
– De stora företagen har folk som kan specialisera sig på sådana här frågor. Men småproducenterna har inte samma förutsättningar.
Miljöhälsans erfarenheter från Västnyland hittills bådar ändå gott. Under Kuulas karriär har bristerna hos de lokala producenterna varit få.
– Det handlar om högst en handfull genom åren.
Kuula betecknar därför de västnyländska producenterna som ansvartagande.
– Jag är jätteglad över att det finns vakna företagare i vår region. Många sköter sådant här mycket bra.
På nationell nivå är trenden ändå negativ. Enligt Eviras statistik sker årligen drygt 100 fall där livsmedel återkallas. De har ständigt ökat, både i och med ett ökat produktutbud och genom en ökad riskbaserad övervakning från myndigheterna.
Viktigt att följa upp
Kuula talar än så länge om en övergångsperiod, men då miljöhälsan gör rutinkontroller kommer man att påpeka för de lokala producenterna att förordningen trätt i kraft.
– Informationen kunden får från påskrifter är nämligen ett av våra tyngdpunktsområden.
De lokala myndigheterna ansvarar för att bestämmelserna följs i butiker och restauranger. Om brister upptäcks uppmanas butiken att åtgärda problemet. Om man försummar det kan böter bli aktuella. Vid värre försummelser kan försäljningen av en viss produkt stoppas.
Genom att kontakta producenten kommer man ändå lättare till kärnan av problemet.
– Det är förstås lättare att gå till producenten direkt än att först hitta samma brist i tio olika affärer, säger Kuula.
Butikerna måste ändå granskas. I dag förädlar eller packar alltfler affärer egna produkter i butiken. Märkningarna på dem måste också bli rätt.
Nuläget under kontroll
En liten koll på hur förberedda de västnyländska producenterna är visar ändå att förändringen inte är så stor. Till exempel på bageriföretaget Backers bakers i Fiskars har man alltid strävat efter tydliga förpackningspåskrifter.
– Vi har nog det mesta under kontroll redan, och har haft det länge, säger vd Diana Nyberg Lindholm.
De nya kraven på näringsdeklarationer som införs hösten 2016 kan däremot bli en utmaning. Då ska näringsämnena lyftas fram på alla livsmedel och kunna jämföras produkter emellan.
– Det är jag lite orolig för. Det är ett hårt slag mot småproducenter. Det är både kostsamt och svårt att få helt rätt, säger Lindholm.
Då Backers tidigare lämnat in produkter till laboratorier för att få näringsvärden har svaren från olika labb varit motsägelsefulla.
– Som en liten producent är man ju också extra rädd för att något i märkningarna ska bli fel, säger Lindholm.
Katianna Kuula är inne på samma linje.
– Det är otroligt viktigt att allt blir rätt. Konsekvenserna för en allergiker kan bli allvarliga.
Flera brister finns
På Konsumentförbundet hoppas man ändå ännu på viss förbättring. Den tredje av de tre främsta frågorna som riktas till förbundet från missnöjda konsumenter är frågan om vad en produkt på riktigt innehåller.
– En produkt kanske kallas något som det visar sig att den inte alls innehåller. Ett vanligt fall är rulltårta med till exempel jordgubbssylt, säger Annikka Marniemi.
Alltför ofta lovar producenterna sådant som de i praktiken inte uppfyller. Tårtan kanske innehåller någon helt annan sylt som ska smaka som jordgubbe tack vare aromer.
Det är ett problem som de nya bestämmelserna ännu inte kommer år till fullo.
– Såsom det vanligtvis ligger till med dylika förbättringar är det här en kompromiss. Mycket skulle ännu kunna bli bättre, säger Marniemi.