Flyktingar i Evitskog har inte känt av hat
Brist på mat och husrum gör tidvis stämningen spänd på flyktingmottagningen i Evitskog. Men något lokalt agg känner man inte av här.
Uppretade stämmor fyller ingångsaulan till KN keskus i Evitskog. Ett femtiotal män har samlats för ett informationsmöte om praktiska arrangemang och en av dem riktar en smattrande arabisk svada till biträdande direktör Veikko Pyykkönen.
– Hur länge måste vi ännu sova i idrottshallen? översätter en spontan tolk.
– Fem nätter till. Nästa vecka ska ni få egna rum, svarar Pyykkönen.
Fler ilskna röster.
- Helsingfors stads flyktingmottagning har normal en kapacitet på 400 sängplatser.
- Den 19 augusti fanns det 1 418 asylsökande i Helsingfors.
- Dagligen kommer 30 nya till orten.
- Den akuta inkvarteringskrisen hanteras genom att en del asylsökande utlokaliseras i vandringshem eller liknande.
- 287 inkvarteras i KN Keskus i Evitskog, som har plats för 300 personer.
- Evitskog är bara ett av många ställen där asylsökande från Helsingfors placerats.
- Kontraktet med KN Keskus är uppgjort till 12 november.
- Fortsättningen är oklar och beror på hur många som söker asyl i Finland under slutet av året.
– De kan inte acceptera. De säger att de som kan engelska har fått egna rum snabbare medan de som inte kan det får ligga kvar i hallen.
– Det stämmer inte, säger Pyykkönen.
Önskar sig kurser i finska
För närvarande bor 287 män från Irak, Syrien, Somalia och Albanien i KN Keskus i Evitskog. Att alla inte har fått ett eget rum ännu beror på att företag har långa hyreskontrakt med aktivitetscentret för att ha någonstans att inkvartera sina arbetstagare. Centret jobbar på att avsluta kontrakten, men det går långsamt. Och frustrationen är stundvis märkbar.
– Det är helt standardreaktioner. De orkar inte sova i hallen hur länge som helst, det kan lätt bli tumult. Allt beror på i vilket skick de är mentalt, säger Pyykkönen.
Nerverna har ytterligare prövats av att maten tidvis har tagit slut, eftersom köket inte var berett på en så plötsligt anstormning av hungriga män. Men också här lovas förbättring, och den här dagen införs ett kupongsystem för lunchen så att alla säkert ska få en portion.
När mat och husrum väl är ombesörjda finns det rum för nya önskemål. Högt på önskelistan står kurser i finska. En grupp män har redan organiserat sig och börjat studera språket med hjälp av material på Internet.
– Det skulle vara bättre om vi skulle få gå en kurs i finska. Vi vill lära oss, säger en etiopisk man.
Tillsvidare får de ändå klara sig med den engelska som en del av männen kan. Tolkar till åtminstone arabiska, somaliska och albanska är beställda, och först då de anländer kan hälsovårdarna på allvar börja sitt arbete.
Konstgjort lokalhat
Den plötsliga lösningen med en tillfällig flyktingmottagning i Evitskog tog både ortsbor och lokala beslutsfattare på säng. Fortfarande är frågetecknen många, vilket också är en av orsakerna till att migrationsverket ordnade ett informationsmöte om mottagningen i går kväll (se biartikel).
Två av Kyrkslätts lokalpolitiker, Anders Adlercreutz (SFP), som också är riksdagsledamot, och Minna Hakapää (Gröna) besökte i måndags mottagningen för att bilda sig en uppfattning om vad verksamheten i praktiken betyder.
– Flyktingfrågan är en stor fråga både i världen och i Finland och har väckt många frågor, åsikter och rädslor. Jag vill bli informerad om läget i praktiken, säger Hakapää.
Hon har med bestörtning följt med den hätska nätdebatt som uppstått kring flyktingfrågor.
– Jag är helt skärrad av misstron mot andra människor och av hur folk tänker om andra.
Adlercreutz tonar ändå ner den lokala dimensionen av nätdebatten.
– Diskussionen har blivit konstgjort uppblåst, det är svårt att veta vad folk egentligen tycker. De hätskaste kommentarerna förekommer i nätdiskussioner och är det då lokala invånare som reagerar eller är det en diskussion som tar extra varv för att det är på nätet?
Evitskog inte negativare än andra
Att debatten blomstrat upp kring den nya mottagningen är inget som förvånar Veikko Pyykkönen.
– Det hör till saken, det är en del av den normala processen. När vi öppnar en ny mottagning finns det alltid de som är mycket emot det och är rädda. Men så finns det också människor som ser till helheten och tycker att vi ska hjälpa till.
För fem år sedan planerade Migrationsverket att öppna ett grupphem för asylsökande barn i Evitskog. Då backade de på slutrakan, främst med tanke på barnens bästa.
– Folk ringde oss och var mycket negativa och använde också rasistiska uttryck. Eftersom det gällde minderåriga barn valde vi att inte öppna här. Då hade vi också alternativ.
Söker arbetskraft
Men nu är alternativen mycket få och alla lösningar behövs. Flyktingmottagningen har nu kontrakt till november. vad som händer sedan är det svårt att sia om, eftersom det beror på hur flyktingläget i stort utvecklas.
– Om det kommer 15 000 asylsökande i år, som minister Petteri Orpo har sagt, så kommer vi att behöva stanna kvar här. Men om antalet plötsligt minskar så kanske vi kan klara av att avsluta verksamheten här till november.
Anders Adlercreutz
I måndags gav Helsingfors stadsstyrelse grönt ljus för utvidgningen av Helsingfors flyktingmottagnings verksamhet, vilket är goda nyheter för Pyykkönen. Det betyder att man kan börja rekrytera mera personal, som behövs i snabb takt.
– Vi behöver kring tjugo personer – ledare, sjukvårdare, socialarbetare och sekreterare.