Alla rederier är nöjda
Rederierna som trafikerar över Hangö gynnas liksom alla andra av de låga bränslepriserna. På en stor del av fartygen satsar man på skrubbrar, trots låga priser på marindieseln.
De som av strategiska eller ekonomiska orsaker eller på grund av den strama tidtabellen inte gjorde några förändringar på fartygen inför i år och kör med den dyrare men svavelfattiga marindieseln gynnas helt klart.
– Budgeten för dem som inte gjort något håller med säkerhet. De kan ha budgeterat en ökning av bunkerkostnaderna på upp till 50 procent, säger Olof Widén på rederiföreningen Rederierna i Finland.
Svenska rederiet SOL Continent Lines är en av dem som valde att inte installera skrubbrar på sina tre fartyg mellan Hangö och Tyskland.
– Ja vi kan ju konstatera att vi inte är ledsna över att vi lät bli. Bränslepriserna har ju sjunkit enormt, säger vd Ragnar Johansson.
Bra beslut med facit i hand
Men det är inte enbart just nu, på grund av bränslepriserna, som SOL gynnas. Att man trafikerar över Hangö har blivit en allt större fördel sedan svaveldirektivet infördes.
– Det korta avståndet gör att en båt mellan Tyskland och Hangö kan göra två rundor per vecka. Och gentemot konkurrenterna i andra finländska hamnar gör vi det med lägre fart. De måste köra snabbare för att hinna med det, säger Johansson.
Även om priset på den dyrare marindieseln som SOL måste använda skulle stiga kommer trafik via Hangö därför förbli billigare än trafik via andra hamnar.
Ändå rätt satsning
Men även på de rederier som med utsikterna om betydande kostnadsökningar satsade på skrubbrar är man nöjda. På Transfennica började man redan i ett tidigt skede installera skrubbrar på de sex fartyg som trafikerar mellan Hangö och hamnar i bland annat Tyskland och Belgien. Vd Dirk Witteveen betecknade satsningarna som ett led i Transfennicas strategi att vara en föregångare.
Även i nuläget med de låga bränslepriserna håller han fast vid att investeringen var rätt.
– Det var helt klart rätt beslut. Och skillnaden mellan det vanliga bränslet och det svavelfattiga är ju fortfarande lika stort, säger Witteveen.
Witteveen poängterar att man dessutom måste vara förberedd på förändringar. Transfennica omvärderade heller inte sin trafik till Hangö i och med att svaveldirektiven infördes. Att konkurrensfördelen i den korta rutten till Kontinentaleuropa ännu inte kommit till sin fulla potential är därför ingen förlust.
– Vi har trafikerat Hangö i tjugo år. Svaveldirektivet har inte påverkat, säger Witteveen.
Finnlines installerar
På det för Hangö hamn nygamla rederiet Finnlines kommer man trots de låga priserna att installera en skrubber i sommar. Fartyget Finnmerchant får en skrubber i slutet av sommaren.
Staffan Herlin, Finnlines vice vd och chef för roro-trafiken till Tyskland, menar att det lönar sig.
– Hangötrafiken har etablerat sig enligt förväntningar och kostnadsdifferensen mellan bränslena är ju relativ.
Svaveldirektivet har en liten roll i Finnlines val av Hangö hamn men Herlin påpekar att rederiet ser på helheten. Rederiet har också planerat en ny rutt till Polen.
– Vi avvaktar ännu med ytterligare beslut om rutter. Men jag poängterar gärna att Hangö har levt upp till de förväntningar vi hade, säger Herlin.
Olof Widén tror att rederierna fortsätter att satsa på att investera i skrubbrar till gamla fartyg och sikta på naturgas till nybyggen.
– Bränslepriset kan förstås när som helst börja stiga. Då har det en omedelbar verkan.
20 procent har skrubbrar
Widén hoppas dock att de understöd som arbets- och näringsministeriet i sin nya rapport talar så varmt för börjar bära frukt. Hittills har de nämligen inte hjälpt så mycket som staten låter påskina.
– Det har inte varit en framgång och vi anser att det påståendet är en direkt felaktighet i utredningen.
Tidtabellerna blev för snäva och rederierna kunde inte uppfylla statens krav.
– Rederierna fick hjälp att konvertera från billigare till dyrare bränsle men alla satsningar på skrubbrar gjordes med rederiernas egna pengar, säger Widén.
Bland rederiföreningens medlemmar har ändå upp till 20 procent installerat skrubbrar. I fjol förväntade föreningen sig att enbart 10 procent skulle göra det.
De övriga satsningarna från staten, såsom de halverade farledsavgifterna, har däremot hjälpt.
– Där finns en tydlig handräckning. Pengarna har i stället kunnat användas till investeringar, säger Widén.