Eleverna dirigerar datorn
Skolorna i Raseborg får en försmak av programmeringen, som införs i undervisningen om ett drygt år.
– Jess!
Robotbiet som Emma Nyholm gett instruktioner till stannar precis på rätt plats. Programmeringen lyckades – och det gör den också för klasskamraten Antonia Molander som tar över biet och knappar in nya direktiv i det.
Likadana små plastbin snurrar omkring på olika håll i klassrummet. Eleverna har delats in i par, som alla fått en egen golvrobot att styra enligt givna mönster
Det är under läraren Mia Skogs ledning som eleverna i klass 4 i Höjdens skola i Tenala lär sig mer om programmering. Undervisningen tar hela skoldagen och inleds med en lektion då eleverna får lära sig att en dator fungerar enligt systematiska instruktioner.
Liten dator
– Nu förstår ni hur man ger kommandon till en dator, säger Mia Skog när hon inleder följande lektion.
Det är nu som binas ska användas. Modellen heter Bee-Bot från engelskans "bee" som i bi och "bot" från robot.
Mia Skog visar hur man ger roboten instruktioner så att den kan ta sig fram på önskat sätt.
– Alltså har den en hjärna? frågar en av eleverna.
– Den har en liten dator, svara Mia.
Block läggs till block
Senare under lektionen får elevparen varsin läsplatta. Nu övergår undervisningen i kodning. Den sker med hjälp av ett program i vilket flera block med olika kommandon fogas till varandra.
– Det här är roligt, säger Antonia Molander.
Hur känns kodningen?
– Spännande, säger Emma Nyholm.
Tjejerna brukar använda dator hemma och båda hade ett hum om programmering redan innan Mia Skog gav dem en djupare introduktion i ämnet.
Att eleverna arbetar i par är ett medvetet drag. Programmering handlar ofta om samarbete, säger Mia Skog.
– När man programmerar jobbar man mycket i grupper och får hjälp av varandra att hitta olika lösningar.
Pilotprojekt
Programmeringen blir en del av undervisningen i alla grundskolor i landet från och med hösten 2016. Det som nu sker i Raseborg kan beskrivas som en pilotfas.
Inom ramen för enmansprojektet "Knacka kod" kommer Mia Skog att besöka alla svenska grundskolor i staden för att berätta mer om programmering. Projektet är ett av två i samma genre som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Det andra är "Proffs 2014–2016" som presenteras här invid.
Mia Skog som till vardags är lärare i biologi och geografi i Höjdens skola har redan hunnit träffa eleverna i årskurserna tre och fyra i Billnäs skola. I april står Kyrkoby skola i Pojo i tur och på hösten besöker hon de övriga svenska skolorna i Raseborg.
Grundfärdighet
Mia Skog säger att programmeringsprocessen är både rolig och kreativ. Hon vill nu sänka tröskeln till ämnet både bland lärarna och eleverna.
– Man säger att programmeringen är den fjärde grundfärdigheten vid sidan av att kunna läsa, skriva och räkna. Jag ser också kunskaperna i programmering som en demokratifråga.