Befriande sätta ord på känslor
– Gruppen blev vår grej, någonting vi delade, min son och jag. Den hjälpte oss att tala om det som hade hänt i ett kaotiskt livsskede, säger Anita.
Det som ofta sopas under mattan lyfts fram i dagsljus, och dolda obehagskänslor får ord.
Det säger Anita som berättar om sin egen erfarenhet av Barnavårdsföreningens stödgrupp för familjer där det finns missbruk.
Det är nu många år sedan Anita gick i stödgruppen med sin då 11-åriga son som fick mycket hjälp att bearbeta sina erfarenheter.
Nu tänker hon delta med sin yngre son i den stödgrupp som står i startgroparna på Familjehörnan i Ekenäs.
Han var endast några år gammal när föräldrarna separerade.
Att man separerat från en missbrukande partner betyder inte att ”allting är över”. Både barnen och de vuxna har kvar sina minnen och erfarenheter som behöver bearbetas, framhåller Anita.
Får tycka om
Dessutom är den missbrukande parten fortfarande barnets förälder.
– Kärleken till föräldern behöver inte försvinna någonstans, den får leva vidare. Men för barnet kan det vara en stor lättnad att förstå att föräldern är sjuk, och att det också finns många andra föräldrar som är sjuka eller speciella på något sätt.
Själv hade Anita vid tidpunkten för separationen redan bearbetat sina erfarenheter, men hon gick med i gruppen för sonens skull.
Hon förstod att det skulle vara till stor hjälp för hela familjen att lyfta katten på bordet genom att ge ord åt erfarenheterna.
Missbruk och de problem som följer på att en familjemedlem missbrukar är nämligen ofta svåra att tala om.
– Gruppen var ett tryggt ställe att prata på.
Anita lyfter fram kamratstödet från gruppens andra deltagare med likartade erfarenheter, men också det faktum att gruppen leds av proffs.
– Min son fick stärkt självkänsla, ett slags känsla att ”vara bra ändå”. Också detta att inte vara ensam om att ha en lite märklig förälder betydde mycket
Acceptera
När barnet hittar en inställning som kan uttryckas i de bejakande orden: ”Det är en sån pappa jag har och det är ok”, följer en befriande känsla.
Ett annat steg mot en accepterande inställning kan uttryckas i orden: ”Pappa bryr sig, men han har en form av sjukdom som gör att han inte kan”.
Det är nämligen inte ovanligt att barnet tror att den missbrukande föräldern inte bryr sig när löften och överenskommelser inte håller, eller föräldern undviker föräldramöten eller fritidsaktiviteter tillsammans med barnet.
Motstridiga känslor
Anita påpekar att barnens lojalitet till föräldrarna är enorm. Det skapar inre konflikter att skydda och försvara en älskad förälder och samtidigt känna både besvikelse, sorg och ilska.
Att sätta ord på de många och ofta förvirrande känslorna är en stor sak. Klumpar av obehag kan förvandlas till hanterbara känslor.
– Redan detta att få känna och få fundera över de egna känslorna. Hur känner jag? Är jag rädd, är jag ledsen?
Barnet kan också lära sig att det har rätt att ta avstånd från vissa situationer och beteenden. Det gäller naturligtvis också de vuxna.
Sjukdomsinsikt
– I gruppen ökar sjukdomsinsikten. Det leder till att man inte går med in i den utan kan hålla avstånd, men ändå kan hålla en god kontakt.
För personer som fortfarande lever i ett parförhållande med en missbrukande partner kan gruppen ge stöd i att reflektera över situationen.
– I gruppen kan man reflektera över vad man själv vill, vilket kan vara väldigt viktigt i en situation då missbruket styr vardagen.
Samtalen är inte lösryckta utan djuplodande och man får hjälp att kartlägga sitt liv, sina nätverk och resurser, beskriver Anita behållningen för de vuxna som delvis jobbar i egen grupp.
Familjehörnans grupper
Babycafé
Lekfullt närmare ditt barn
Fisher stödgrupp för föräldrar som separerat
Kraftcirkel för föräldrar
Stödgrupp för familjer där det förekommer missbruk
Skilsmässogrupp för barn 7-12 år
Skilsmässogrupp för barn 5-6 år
Läger för familjer med psykisk ohälsa
Grupp för unga mammor (under 23 år)
Familjeskolan POP
www.familjehornan.bvif.fi