En av fyra påverkas av missbruk
Vuxna och barn som påverkas av missbruk kan få stöd tillsammans.
Missbruk påverkar väldigt många människors liv, barns och vuxnas. Man räknar med att 25 procent, det vill säga en av fyra personer, lever i närheten av missbruk.
Med tanke på att en så stor mängd barn påverkas finns det ganska lite verksamhet som omfattar också dem.
– För vuxna finns det mera stödverksamhet. I den här formen av stödgrupper som vi har i Barnavårdsföreningen är barnen tillsammans med en förälder. Det innebär inte bara att de delar erfarenheten utan också att kommunikationen mellan föräldern och barnet öppnas.
Bland annat det säger Maria Pörtfors som tillsammans med Merja Koponen fungerar som sakkunnig inom barn- och familjearbetet.
Stödgrupper för familjer där det finns missbruk ordnas med några års mellanrum på olika orter.
Kontakt till familjer som kan beröras knyts ofta via hälsocentralerna, A-kliniken, mentalvården, de sociala myndigheterna eller skolorna.
– Vi skulle gärna se att människor tog kontakt i ett tidigare skede, innan problemen hopats, säger Merja Koponen.
Låg tröskel
I familjer med missbruk finns det ofta stora problem, men det ska inte behöva pågå en megakris för att söka stöd.
– Vi har låg tröskel till grupperna, och vi riktar oss till barnen och föräldrarna. Man kan komma med i vilket skede av en process som helst, vare sig problemen är i sin linda, missbruket pågår, man redan skilt sig och barnet lever med den nyktra föräldern eller missbruket är över men spåren av dem finns kvar, säger Pörtfors.
– Vilka erfarenheter man har avgör inte i sig hur man mår, men däremot om man kan dela dem eller inte. Det är förödande och förlamande att inte kunna tala med någon. Vi hjälper till att öppna den låsta kommunikationen i familjen.
Trollet i magen
Att bära hemligheter är mycket förvirrande för barn. De kan rent av skapa en helt egen tolkning som ingen annan är delaktig i, till exempel: ”När mamma skriker så där måste jag vara dålig”. Det finns ingen i närheten som berättar att mamma skriker för att hon är bakfull.
– Man behöver tala med barnen så att det som händer blir hanterligt, säger Pörtfors.
Hon är övertygad om att det förebygger mentala problem.
– Klumpen i halsen och trollet i magen blir synligt och hanterligt.
Barn som växer upp med missbruk i familjen bär ofta på känslor av skam.
– Skamkänslor är i sin tur förbundna till depressioner, de hänger samman med känslan att på något sätt vara oduglig. Det är känslor man döljer och försöker fly undan.
Bra modell
Pörtfors betonar fördelen i den så kallade Vertti-modellen som används för stödgrupperna, där barn och föräldrar delar erfarenheten.
– Ensam kan barnet inte korrigera familjens dysfunktionella kommunikation. Det behöver tillåtelse av föräldern: ”Du får prata om flodhästen”.
– När problemen förnekas går barnet in i skam och isolering. Det blir ensamt, säger Pörtfors.