Kom ihåg att träna och vila minnet!
Minneshandledarna har flera tips på minnesträning. Grundtankarna är att det ska vara roligt och att minnet mår bra om människan mår bra överlag.
Att lösa korsord eller sudoku är typexempel på bra övningar, men om man inte tycker om det ska man hellre göra någonting annat. Det är också onödigt att undvika minneslappar och inköpslistor. Om man glömmer köpa en vara och blir stressad är det inte värt besväret, enligt minneshandledarna Maija Hakala, Susanna Öster och verksamhetsansvarige Sanna Suvisalmi.
– Minnet vilar då man gör någonting trevligt. Man ska inte öva minnet genom att försöka komma ihåg en tandläkartid som man bävar inför, säger Suvisalmi.
– Om du anstränger arbetsminnet mycket på jobbet kan det vara bra att vila minnet på fritiden, men om arbetet går på rutin kan minnesträning behövas på fritiden, säger Öster.
- Minnet försvagas aldrig utan orsak, inte ens då man är till åren kommen.
- Minnesstörningar beror inte alltid på demenssjukdom, men det är viktigt att klargöra orsaken så att man kan sköta problemen.
- Tillfällig stress kan vara av godo, men ett långvarigt stresstillstånd försvårar minnesverksamheten och förorsakar trötthet.
- Alkohol försvagar bland annat uppkomsten av minnesspår.
Alzheimer centralförbundet har sammanställt en minnesguide. Enligt den är en fortgående minnesgymnastik inte av godo. Som motvikt till vakenhet, aktivitet och slit behövs skapande lathet. Minnet orkar inte ständigt snurra för fullt.
Normalt att glömma lite
Att glömma är inte ett fel på minnet utan en del av dess verksamhet.
Suvisalmi säger att hon inte tror det är nyttigt att försöka komma ihåg allting med tanke på att vi får ta emot så otroligt mycket information från alla håll nu för tiden.
Hon ser också en risk i stressen. Då den blir långvarig påverkar den minnet negativ. Hon tror på tydliga pauser och vilostunder i en tid då vi ständigt är uppkopplade och anträffbara. Telefonen piper i ett, för ett mejl, ett sms eller ett samtal.
– Att skriva och bli avbruten av telefonen är som att promenera och ramla omkull, säger Suvisalmi.
Att vi förlägger nycklar, glasögon och plånbok är en vanlig typ av glömska. Att fatta ett beslut om given bevaringsplats är ett enkelt knep för att undvika sökande.
Koncentrera dig
Om man ändå lägger till exempel nycklarna på något annat ställe ska man göra det lugnt, titta på nycklarna och tänka på saken: “Här lägger jag nu nycklarna, på det här bordet, och de förblir där”. Det låter kanske fånigt, men på det sättet stöder man minnesverksamheten och riktar uppmärksamheten i precis rätt tid.
Om man vet att det är någonting man borde komma ihåg, men inte minns vad kan det löna sig att stilla för sig själv läsa upp alfabetet. Vid bokstaven L blixtrar det kanske till att det var Lisa det gällde.
Ta hand om dig själv
Minnet gynnas av vila, sömn, näring och motion. Då vi till exempel går på gym kan vi koppla av medan hjärnan arbetar.
Man kan effektivera minnet och inlärningen genom att diskutera, prata högljutt för sig själv, skriva och upprepa.
Att fundera på betydelse hjälper kunskapen att flytta sig till långtidsminnet. Ju mera man funderar på saker desto mera antydningar skapas det som man behöver för att återkalla kunskapen i minnet. Då man är tvungen att motivera och fundera på sin uppfattning aktiveras hjärnan och kommunikationen mellan nervcellerna utökas.
Väldigt individuellt
Vi kommer ihåg på väldigt olika sätt, från detaljer till helheter, från minneslappar till minnesregler. Enligt minnesguiden är inget sätt bättre än det andra. Det lönar sig att stöda sig på sätt som underlättar det egna minnet.
Minneshandledarna tror på social samvaro och aktivitet som man trivs med.
Individuella målsättningar, känslor och motivation inverkar på minnet. Då man gör saker bekanta och logiska genom att upprepa dem, fungerar minnet lättare.
Största delen av vardagsglömskan beror på dålig koncentration på ämnet och det är inte allvarligt. Om minnesproblemen ökar klart från tidigare och de försvårar för en att klara sig i vardagen, är det skäl att snarast möjligt söka sig till en minnesskötare eller läkare.
– Alla minnesstörningar beror inte på demenssjukdom. De flesta beror på stress, sömnbrist eller en ohälsosam livsstil. Om det ändå är en sjukdom så kan minnet tränas även efter att man fått en diagnos, säger Suvisalmi.