Vanligare med våld och hot på jobbet
Några direkta angrepp eller grova hot har de anställda på Raseborgs arbets- och näringsbyrå inte behövt uppleva. Men verbala hot förekommer.
Hot och våld på arbetsplatser är ett ökande problem.
Också medvetenheten om problemet har ökat och det är vanligt att anställda får säkerhetsutbildning där hantering av hotfulla situationer ingår.
Besvikelse och frustation har ofta att göra med trängda livssituationer.
Därför är till exempel arbets- och socialbyråer, kliniker, mottagningar och hälsostationer platser där personalen måste förbereda sig på hot och våld. Men också inom dagvård och skola händer det att frustrerade föräldrar häftigt går åt lärare.
Verbala hot
– Direkt hotfulla situationer har vi inte upplevt här i Raseborg, men några gånger i Lojo. De verbala hoten har däremot ökat, säger Frank-Ole Hägglund som är servicechef på Nylands arbets- och näringsbyrå.
Verbala hot kan kännas mycket obehagliga för den som utsätts.
De anställda gör sitt jobb enligt de direktiv som gäller och har ofta inget att göra med orsaken till ilskan, påpekar Hägglund.
– När det blir bekymmer med utkomsten sätts nerverna på prov.
Att inte låta sig provoceras och att tala lugnt rekommenderas.
Personer som skriker och är arga kan rent av vara mindre farliga än sådana som samlar på sig mycket agg, påpekar Hägglund.
Att inte nå fram
När verksamheten omorganiserades år 2013 tog det en tid innan det nya systemet fungerade. Försenade utbetalningar ledde till besvärliga situationer för de drabbade vilket märktes i ilska och frustationer.
– Det har också hänt att folk försökt ringa utan att få tag på någon. När man ringt i timmar och dagar utan att komma fram kan det leda till att en del går heta.
– Sedan hösten går det lättare att nå oss per telefon. Och främst fungerar vårt system så att de arbetssökande talar med sin egen sakkunniga.
Reträttväg finns
Arbets- och näringsbyråerna är inget ställe för oplanerade träffar där klienter kan tala ut om sin oro.
Tvärtom räknar man med att arbetssökande sköter det mesta från hemdatorn.
För personer som man räknar med att kan få jobb om de till exempel omskolar sig eller studerar vidare ordnas samtal i mottagningsrum.
Byrån på Ystadsgatan i Ekenäs har fem mottagningsrum som alla ser lika ut. De är helt opersonliga eftersom inga anställda har egna rum.
I varje rum finns en bakdörr, vilket är en säkerhetsåtgärd man beaktat i planeringsskedet. Den anställda bör kunna ta sig ut ur rummet bakvägen ifall situationen kräver det.
– Mottagningsrummen är alltid låsta. Syftet är att ge arbetsro för samtalen. Ingen ska förirra sig dit av misstag.
Ingen ensam
En annan säkerhetsprincip är att ingen jobbar ensam. Också den person som sitter vid mottagningsdisken kan räkna med att kolleger finns nära intill.
– Vi har också haft utbildning i säkerhetsfrågor för hela personalen.
Också att tolka kroppsspråk ingår i utbildningen. Men anställda är olika och reagerar olika – precis som besökarna, varför det inte kan finnas några vattentäta metoder att avväpna våldsamt beteende eller att förutspå våld, påpekar Hägglund.
Frustation
Birgitta Gran, som är socialombudsman i de västnyländska kommunerna, bekräftar att det är inom social- och hälsovården som frustationer av olika slag märks bäst.
Det är där folk räknar med att få förståelse och hjälp.
– Det finns platser och jobb som blir ställföreträdande mottagare för allting som man har otalt med samhället.
Begränsade öppettider, mera blanketter som enbart fylls i över nätet och färre direkta kontakter är en utveckling på gott och ont.
– Det begränsar möjligheterna till hotfulla situationer, men å andra sidan kanske ilskan också ökar när det är så frustrerande svårt att få kontakt?
Inte övertolka
Det finns också risk att övertolka situationer där folk uttrycker frustationer på ett högljutt sätt.
– De anställda ska inte behöva stå ut med vad som helst, det är helt klart. Men att någon är arg och häver ur sig sin ilska behöver inte alltid tolkas som presumtivt våld. Någonstans måste folk få utlopp för frustationer, och alla går inte i terapi.
Birgitta Gran vet att kommunernas rehabiliterande arbetsverksamhet kan ha stor betydelse för många av socialbyråernas klienter just som ställen där de blir sedda och hörda och verkligen får träffa levande människor.
– Där möts i varje fall levande människor.