Hela hjärnbarken är aktiverad
Kontakten mellan hjärnhalvorna är viktig för att skrivandet ska ske problemfritt. Handstilen utvecklas under hela vår livstid.
Flera delar av hjärnan är aktiverade när man skriver. Det säger professor Kaj Björkqvist i intervjuform i publikationen "Intelligent på tangent - handbok för lärare" som utkom för några år sedan.
Vårt visuella sinne som sitter i nackloben (bakre delen av hjärnan) hjälper oss att uppfatta bokstävernas form, språksinnet i vänster tinninglob gör att vi kan formulera oss, det motoriska sinnet vid centralfåran gör att vi kan styra handen att forma bokstäver medan frontalloben styr hela skrivandet.
Björkqvist som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa konstaterar att hela hjärnbarken – yttre delen av storhjärnan – i princip är aktiverad när man skriver.
Kontakten avgör
Enligt Björkqvist är det svårt att säga vilken form av skrivande, för hand eller på maskin, som aktiverar hjärnan mer.
Det som är viktigt för att skrivprocessen ska löpa problemfritt, oberoende om den sker med penna eller dator, är kontakten mellan hjärnhalvorna.
Det är hjärnbalken (inte allt blanda med hjärnbarken) som sköter den här biten.
Kaj Björkqvist berättar att hjärnbalken utvecklas under barndomen och blir fullt utvecklad först vid sjuårsåldern. Innan det kan barnet inte lära sig att läsa och skriva fullständigt.
Barnet kan visserligen lära sig att skriva bokstäver, men kan ha svårt att skriva dem rätt väg.
Kaj Björkqvist berättar att handstilen utvecklas under hela ens livstid. Handstilen är mycket känslig och kan förändras till exempel om människan genomgår något omstörtande i livet, säger Björkqvist.
Större skrivglädje?
I en annan artikel i publikationen konstaterar Anna Gädda och Hanna Åbacka att elevernas handskrift inte lider av att de använder dator då de skriver i skolan. Texten baserar sig på de slutsatser skribenterna kom fram till i sin gemensamma magisteravhandling, som handlar om mönster i skrivutvecklingen hos elever som deltog i projektet "Intelligent på tangent".
Gädda och Åbacka konstaterar också att skrivglädjen är större bland de elever som använt datorn som hjälpmedel vid skrivinlärningen än bland dem som ingick i en jämförande kontrollgrupp. Om det är så att skrivglädjen ökar genom att eleverna skriver på dator borde skolorna utnyttja det mer, anser skribenterna.
Projekt och skrift
"Intelligent på tangent – handbok för lärare" utgavs år 2010 som skrift nummer 5 i rapportserien Dokumentation från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Professor Ria Heilä-Ylikallio och informatiker Johanna Häggblom är redaktörer för rapporten.
Projektet "Intelligent på tangent" startade vid Vasa övningsskola och Åbo Akademis pedagogiska fakultet år 2006 och utvecklades till "Intelligent på tangent i Svenskfinland" genom samarbete med skolor i Esbo, Kyrkslätt, Korsholm och Vasa.
Svenska kulturfonden bidrog till finansieringen av såväl projektet som handboken.