"Läslig handstil viktigast"
Skrivstilen försvinner troligen från den allmänna läroplanen. I Billnäs skola har man en pragmatisk inställning till förändringen.
Vanlig textning är behändig men skrivstil är finare. Den saken är Lisa Rosenblad och Lukas Konsin ense om.
Lisa går i årskurs två och Lukas i årskurs fyra i Billnäs skola. Vi har bänkat oss för att tala om skillnaden mellan å ena sidan vanlig textning och å andra sidan skrivstil, eller det som kallas bunden handskrift.
Den senare planeras försvinna som allmänt inslag i läroplanen, som för tillfället förnyas.
– Tråkigt, säger Lukas då han får höra om den tilltänkta förändringen.
Både han och Lisa tycker om att skriva, både på datorn och för hand. Att hålla i pennan är ändå roligare, tycker de.
– För då får man använda sin egen handstil, säger Lukas.
– Det är svårare att hitta bokstäverna på datorn, säger Lisa.
Lisa får efter årsskiftet lära sig skriva skrivstil i skolan, vilket hon ser fram emot. Det visar sig att hon tränat lite på egen hand, så hon kan redan skriva flera av bokstäverna också med skrivstil.
Lukas använder sig mest av textning då han skriver för hand. Vill han att texten ska se finare ut, till exempel på ett kort, tar han till skrivstilen, även om den löper lite långsammare.
– Jag tycker om båda skrivsätten.
Frivilligt i framtiden
Den nya läroplanen för grundskolorna ska slås fast inom kort. Går det såsom Utbildningsstyrelsen tänkt sig försvinner undervisningen i skrivstil från och med hösten 2016.
Skrivstil skulle nog få läras ut också i framtiden, men då frivilligt. Tyngdpunkten läggs helt vid vanligt textskrivning, samt alltmer vid skrivning på maskin, det vill säga dator och läsplatta.
Det handlar om att använda undervisningstiden bättre och lära ut det som eleverna verkligen behöver, förklarade undervisningsrådet Minna Harmanen i flera medier i veckan.
– Det är en stor ändring kulturellt sett. Men vi ska ändå komma ihåg att handskrivningen inte försvinner. Textningen kommer att bevara en viktig roll vid sidan om maskinskrivningen, sade Minna Harmanen till Finska notisbyrån.
Harmanen jobbar på Utbildningsstyrelsen.
Nära varandra
I lärarrummet i Billnäs skola förhåller man sig pragmatiskt till de planerade förändringarna.
– Det handlar inte om något revolutionerande, säger specialläraren Susanna Ekholm och förklarar att dagens textning och skrivstil redan ligger mycket nära varandra.
Skrivstilen, som alltså numera går under benämningen bunden handskrift, har förändrats två gånger under de senaste 30 åren, och är numera bara skuggan av sitt forna jag när det gäller sirlighet.
– Eleverna utvecklar sin individuella stil som ofta kan vara en mellanform av de båda sätten, säger Susanna Ekholm och berättar att lärarna tänker på vad som är mest ändamålsenligt ur elevens synvinkel.
– Det viktigaste är att barnet har en läslig handstil, säger klassläraren Krista Halonen som undervisar i årskurserna ett och två.
Hon kan gott tänka sig att lära ut även ett mer sirligt skrivsätt också i framtiden. Mer allmänt kan skrivstilen få en roll inom till exempel bildkonsten, säger hon.
Susanna Ekholm förklarar att tanken med den bundna handskriften är att få en snabbhet i skrivandet. Hon tror att eleverna också i framtiden kommer att utveckla egna sätt att binda ihop bokstäverna då de vill att skrivningen löper smidigt.
Båda viktiga
Den inlärning som kan förknippas med olika sätt att skriva engagerar både Susanna Ekholm och Krista Halonen. En mer angelägen problematik än skrivstilens framtid är ändå frågan om handskrivning överlag i en verklighet där datorerna spelar en allt större roll, säger de.
De har en klar åsikt: både papper och tangenter behövs.
De två lärarna säger att datorn är ett ypperligt verktyg då barnen lär sig forma och ta del av texter, men samtidigt understryker de vikten av att kunna skriva med penna.
– Jag ser inte handskriften som en konkurrent till datorn. De ska gå parallellt i undervisningen, säger Krista Halonen.
– Barnen har förmåga att lära sig båda två, säger Susanna Ekholm och berättar att lärarna i Billnäs tagit och gärna tar del av ytterligare forskning kring hur handskrivning respektive tangentskrivning påverkar både inlärningen och hjärnverksamheten.
Vad använder ni själv för skrivsätt då ni skriver för hand?
– En sorts blandning. Ganska långt använder jag ändå bunden handskrift, för det går fortare att skriva med den, säger Susanna Ekholm.
– Min personliga handstil är en blandning. När jag skriver på tavlan textar jag, säger Krista Halonen.