Tuffa tider väntar för gymnasierna
Konturerna av den planerade reformen av statens finansiering av andra stadiets utbildningar börjar ta form. Dessutom står gymnasierna inför en rad andra förändringar.
Gymnasier och yrkesskolor kommer att få mindre pengar och stå inför hårdare villkor i framtiden.
Det handlar dels om en ny finansieringsmodell, dels om stora nedskärningar i de statliga budgetmedlen för andra stadiets utbildningar. Den sittande regeringen har beslutat om nedskärningar på nästan 270 miljoner euro fram till utgången av 2017.
– Exakt hur stora nedskärningarna blir sedan vet ingen i dag, nästa regering fattar de besluten, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP).
Den nya finansieringsmodellen är en separat process.
– Hela finansieringsmodellen görs om. Nytt för gymnasiernas del är att statsandelarna blir resultatbaserade. Man frångår den kostnadsbaserade finansieringen och inför budgetfinansiering.
För att kunna hålla kvar små gymnasier krävs mera samarbete med andra gymnasier. De kommuner som inte vill samarbeta över kommungränserna får själva betala mer för att upprätthålla sina gymnasier.
Kan gynna Hangö
Enligt den nya finansieringsmodellen får gymnasieanordnarna en grunddel per studerande. Den andra delen baseras på hur de studerande klarar sig och tar sig vidare till studier på högskolenivå, samt på tillgänglighet rent geografiskt.
Enligt preliminära siffror skulle den nya finansieringsmodellen innebära ett ekonomiskt lyft för gymnasieverksamheten i Hangö. Stadens statsandelar skulle stiga med 28,9 procent, i Raseborg med 0,3 procent.
– Att Hangö är i den här gynnsamma sitsen beror bland annat på tillgänglighetskriterier samt på att det totala antalet gymnasiestuderande är under 200 per gymnasium och språkgrupp, säger stadens bildningschef Karl-Erik Gustafsson.
I Kyrkslätt skulle statsandelarna för gymnasieutbildning sjunka med 7,2 procent, i Lojo med 0,7 procent. Vad gäller yrkesutbildning på andra stadiet skulle Axxells statsandelar sjunka med 5,2 procent.
Men – i de här procenttalen har inte nedskärningarna beaktats, så verkligheten kommer att se annorlunda ut då nedskärningarna klarnar.
Tillstånd ska sökas
Utöver finansieringsreform och nedskärningar står gymnasierna inför en reform av timfördelningen, den torde komma för beslut till regeringen ännu den här veckan.
Dessutom ska anordnarna av gymnasieutbildning ansöka om nya utbildningstillstånd. Det ska ske inom september 2015.
Ansökningarna behandlas samma höst och beslut om vem som godkänns som anordnare fattas vid Utbildnings- och kulturministeriet under första kvartalet 2016. De nya tillstånden träder i kraft den 1 januari 2017.
Hårdare kriterier
Kriterierna för vem som får driva gymnasier skärps. Bland annat tittar man på behovet av gymnasieutbildning utifrån befolkningsunderlag, men också på ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar; anordnaren ska till exempel klara av oförutsedda utgifter och ha behörig personal.
Riksdagsledamot Raija Vahasalo (Saml) från Kyrkslätt säger att kriterierna bör synas noga.
– Tillgänglighet måste vara ett vägande kriterium. Västnyland är geografiskt i en speciell ställning, det är långt till huvudstadsregionen för unga studerande, säger hon.
Klarare för yrkesinstituten
För yrkesinstituten är situationen med sparkrav och samarbete klarare och rakare. Yrkesutbildningen har en process, en struktur, säger Nylander:
– Ministeriet har utsett Ole Norrback till utredningsman med uppgift att ge ett förslag till strukturell utveckling av det svenskspråkiga nätet av anordnare av yrkesutbildning.
Han ska ge sitt förslag senast vid årsskiftet och det går därefter på utlåtanderunda till kommunerna.
– Men gymnasierna har inget motsvarande. En regional syn behövs. Vilka kommuner ska lämna in ansökan om att få ordna gymnasieutbildning? Oberoende av om det är en eller flera anordnare så krävs mera samarbete i form av gemensamma lärare, nätkurser ...
Nylander efterlyser en diskussion bland politikerna på lokal nivå.
– Och den borde föras nu.