Sömnproblem sitter i sinnet
Vi behöver inte sträcka upp händerna inför dålig sömn, det finns mycket vi kan göra, säger Arja Lindvall-Ristimäki som leder mindfullnesskurser.
Att inte få sömn, att få sömn men vakna på morgonnatten och inte somna om och att vakna trött och kallsvettig efter orolig sömn är olika former av sömnsvårigheter.
Erfarenheten hos gemene man, sömnterapeuter och vårdpersonal är att tillfälliga sömnsvårigheter inte är något att bry sig om. Alla drabbas ibland.
Men man är också ense om att sömnproblem inte ska negligeras. De berättar alltid om något som behöver rättas till. Långvarig sömnbrist är ett stort problem för de personer som lider av det - och kan påverka också familje- och arbetsliv.
Sömnbrist kan också leda till direkt farliga situationer eftersom omdömes- och reaktionsförmågan försämras. Till exempel kan bilförare med sömnskuld ses som riskfyllda i trafiken.
Sinnets problem
Dessutom ser sömnproblemen ut att ha ökat. Stress och oro, men också brist på motion och fysiska aktiviteter nämns vanligen som orsaker.
– Problem med sömnen har mest med sinnet att göra, säger Arja Lindvall-Rstimäki som är verksam i Hangö.
I början av 2000-talet sadlade hon om. Tidigare var hon företagare i inredningsbranschen, men när hon märkte att det egna intresset hade falnat började hon söka efter utbildningar som intresserade.
Det ledde till att hon fördjupade sig i mindfulness, sömn- och drömarbete samt konstterapi för att dels kunna hålla kurser och dels ge personlig handledning.
Den mindfulness hon sysslar med är MBSR (mindfulness-based stress reduction) som skapats av professorn i medicin Jon Kabat-Zinn.
– Mindfulness har sina rötter i buddhismen, men i MBSR har man skalat av de religiösa inslagen.
Vanligt
Sömnproblem, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och oro är vanliga hos nutidsmänniskan.
Ofta biter vi ihop tänderna och ignorerar varningsklockan inom oss själva som säger att något är på tok. Ibland går det så långt att kroppen insjuknar innan vi stannar upp och söker lösningar.
För Arja är insikterna ifråga om sömnlöshet inte teoretisk kunskap. Hon har själv haft problem med sömnen.
– För mig har hjälpen kommit dels via träning av mindfulness, som innebär att jag kan vara fullt närvarande i min kropp, och dels genom arbetet med drömmar.
– När man får tag i sina drömmar, skriver ner vad man minns och tolkar de budskap man ger sig själv genom dem, lyfter man fram saker till dagmedvetandet. Det blir en process som leder till större klarhet, mindre oro.
Drömmar är mångbottnade. Även om drömmar både har ett arketypiskt språk, och också påverkas av yttre saker som vi tar in i drömvärlden, är det bara vi själva som kan tolka vad de säger oss, betonar Arja.
Inte knuffa bort
Arja säger att hon för egen del inte hade kunnat lära sig mindfulness enbart genom att läsa böcker. Det krävdes kurser och övningar i hur vi kan vara mera närvarande i våra kroppar och i stunden.
Närvaron minskar i sin tur stressen. När man lärt sig tekniken kan man tillämpa den var och när som helst, säger hon.
Det hjälper att bli mera medveten om stressreaktionerna, det vill säga att igenkänna vilka situationer som utlöser stress.
Men det betyder inte att vi ska försöka undvika dem, snarare då medvetet möta dem. När vi försöker undvika och knuffa undan någonting, tenderar det snarare än öka än minska.
Om vi är övertygade om att vi till exempel inte kan somna, förstärks tanken när vi går den till mötes och börjar agera utifrån att den är sann.
Stanna upp och andas
Andningen är en viktig bit när vi lär oss hantera vardagsstress.
– Det är inte ovanligt att vi glömmer andas, det vill säga att vi andas ytligt, säger Arja.
När vi märker att vi rusat på, kan vi stanna upp en stund och andas djupt. Med tankarnas och andningens hjälp kan vi känna oss mera närvarande i kroppen och nuet.
– Det finns ett talesätt som säger att vi ska "leva ett andetag i gången" vilket visar hur nära förknippad andningen är med närvaron i livet.
Fysiska stressymptom är individuella, men kan vara till exempel spänningstillstånd, värk i rygg och axlar, tryck över hjärtat eller huvudvärk.
– Ibland kan väldigt små och obetydliga saker sätter kroppen i alarmtillstånd, med en fly eller fäkta reaktion. Ett sådant tillstånd kan också bli mer eller mindre permanent i kroppen.