Arvet efter samskolan lever vidare
Det har i höst gått 100 år sedan Karis-Billnäs samskola inledde sin första termin. Det firas med en jubileumsfest den 4 oktober.
Jubileet är något som Katarinaskolan, Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium valt att göra gemensam sak av.
– Själva skolan har ingen direkt efterföljare utan dess arv är uppdelat på tre. Som gemensamma förvaltare har vi velat högtidlighålla jubileet tillsammans, säger Joakim Lagerbohm, rektor för Karis-Billnäs gymnasium.
Festen vänder sig först och främst till forna elever och personal och kommer att hållas i festsalen i Katarinaskolan i vars byggnad samskolan också verkade.
– Festsalen ser ut som den gjorde på den tiden och därför vill vi också hålla festen där även om salen är liten och det kommer att bli trångt, säger rektor Elisabet Ehrstedt.
Närmare 170 före detta elever har anmält sig till festligheterna, därtill kommer de inbjudna gästerna.
– Det blir en blandad samling med många olika avgångsklasser och med den mest långväga gästen från USA, säger kanslisten Mayvor Gröning.
Hon har fått höra många roliga skolanekdoter då hon tagit emot anmälningar och fler lär det bli på festen.
Dan Johansson håller festtalet och även andra forna elever kommer att höras.
Stort beslut vid tio
För den som inte var med då det begav sig kan orienteringen i de tidigare skolsystemen kännas snårig.
Samskolan motsvarade dagens årskurs 5 och uppåt.
– Det betydde att man var 10 år då ens föräldrar valde om man skulle bli student eller inte, säger Gustav Laxell, rektor för Karis svenska högstadium.
– Om man hade råd, inflikar Elisabet Ehrstedt.
Samskolan var privat fram till 1961 då skolan förstatligades och blev Karis-Billnäs samlyceum, ett åttaklassigt statsläroverk.
Roligare nu
Liksom Mayvor Gröning har Elisabet Ehrstedt minnen av Karis-Billnäs samlyceum.
– Det hölls inträdesförhör i modersmål och matematik och namnen på dem som kommit in sattes upp på en lista på dörren. Det som är lite roligt när man tänker på det efteråt är att det kunde vara stor åldersskillnad på elever som gick i samma klass eftersom det på den tiden var vanligt att elever gick om klassen.
Utmärkande för 70-talet var de populära elevkårsvalen.
– Folk satsade stort på dem. Det var partier, planscher och debatter och av dem som då gick i skolan är det fortfarande många som är politiskt aktiva.
Allt var ändå inte bättre förr.
– I dagens skola får man åka på exkursioner och har det mycket skojigare än vad vi hade det. Vad jag minns var vi en gång till Ateneum, men annars satt vi mest vid våra böcker, säger Mayvor Gröning.
Till det som höll erkänt hög klass i Karis hörde biologiundervisningen under Sven Nordbergs tid som rektor. Det gjorde att KBS-elever kunde hoppa över grundkurser i ämnet när de studerade vidare.
Prägel på skolan satte också John Gardberg som var dess rektor i över 30 år.
Fler jubileer
Vill man så kan man fira skoljubileum även nästa år i Karis. Då har det gått 140 år sedan Katarinaskolans föregångare Kihla folkskola grundades.
– Om några år kan vi alla fira 40-årsjubileet av införandet av grundskolsystemet. Fyrtio år är också lika länge som det tagit för grundskolan att bli det som det var tänkt att den skulle bli, säger Gustav Laxell.
Även framtiden bär på utmaningar. Skolans uppgifter håller delvis på att ändras.
– Det som vi kommer att få kämpa med är att hålla samma takt som eleverna. Går man 40 år tillbaka i tiden var skolan en föregångare och den som hade kunskapen. Så är det inte längre utan det som händer finns som information på ett ögonblick för alla, säger Elisabet Ehrstedt.
Av de tre skolorna är gymnasiet den skolform som klarast för läroverkstraditionen vidare och enligt Joakim Lagerbohm är det en skolform som är lika nödvändig som de andra.
– Det som vi inte vet är hur saker kommer att organiseras framledes. I Centraleuropa har man skolcenter med klasserna 1 till 12 eller 7 till 12. När man talar om stora skolenheter är det en möjlighet som helt förbisetts i Finland.