Två skolor blev en
Karis-Billnäs samskolas 100-åriga historia tar sin början med en skolsammanslagning och har bland annat kantats av två förödande bränder.
Den första samskolan i Billnäs grundades 1906 och verkade till 1909. År 1910 öppnade följande Billnässkola och året därpå en samskola i Karis.
Målet för de två skolorna var att bereda eleverna för inträde i Ekenäs samskolas fjärde klass. Då det under läsåret 1912-13 stod klart att skolan i Ekenäs inte skulle ha utrymme för elevgrupperna från Billnäs och Karis och då de små skolorna inte var för sig kunde fylla en fjärde och femte klass låg tanken på sammanslagning nära till hands. Den 22 februari 1914, på ett möte i Karis ungdomsförenings lokal, beslöts om en skolsamgång och grundandet av aktiebolaget Karis-Billnäs samskola.
Kort lycka
Skolans placering klarnade då kommunalstämman i Karis skänkte skolbolaget en tomt på Karissidan om sockenrån, tillbytt från Borgmästars hemman. Helsingforsarkitekten Max Frelander, som också ritat Grepfabriken i Billnäs och Amerikavillorna i Pentby, anlitades för byggnadsskisser.
Krigsutbrottet fördröjde byggstarten men den 24 september 2014 kunde den femklassiga svenska samskolan inleda sin första termin.
Skolan första rektor blev Oscar Forsström, tidigare föreståndare för Västra Nylands folkhögskola i Pojo. Under de första åren hade skolan omkring 90 elever.
Speciellt länge hann man inte njuta av sin nya skola. Morgonen den 10 juni 1918 uppstod av okänd anledning en brand i gymnastiksalen mot vilken de sammankallade brandkårerna till följd av vattenbrist stod hjälplösa. Det mesta av huset brann ned. Även om enbart en femtedel av byggskulden var betald vid tidpunkten kom man snabbt igen. Billnäs bruk upplät Pentbyvillan nummer 8 som skollokal under byggnadstiden och den 20 november 1918 stod det nybyggda skolhuset klart, på samma plats som det gamla och i stort sett i samma utformning.
Ny brand
Gymnasieklassernas tillkomst 1939-41 medförde nya utrymmesbehov. Hösten 1941 påbörjades därför ett tillbygge enligt planer gjorda av Hilding Ekelund.
Den 7 november, i samband med att värmeledningsrör till de nya utrymmena svetsades ihop, var olyckan framme igen.
När sågspånsfyllningen fattade eld ville man inte stöka till det genom att bryta upp flera bräder i golvet utan trodde sig kunna släcka branden i den öppning som fanns. När brandkåren sedan tillkallades var den så säker på att ha läget under kontroll att bärgning av lösegendom nekades. Då en pump vid pumpverket i Landsbro skulle kopplas till utöver den redan fungerande begicks dock misstaget att i stället slå av den motor som var i gång. Under de 20 minuter slangarna var utan vatten tog elden slutligt överhand.
Dagen efter branden sammanträdde skoldirektionen för att rådslå med arkitekt Ekelund och byggmästaren Levi Backman. Man slog fast att skolan den här gången i motsats till de tidigare byggena och trots krigstidens brist på material skulle byggas av sten.
Stolta elever
I en intervju i VN i maj 2006 minns en av skolans dåtida elever Ethel Sundström (född Kullberg) tiden efter branden.
– Undervisningen utlokaliserades till flera platser. En klass höll till i Brankis, andra i Folkets hus och i Betel. Min klass fick undervisning i rektor John Gardbergs vardagsrum.
Med hjälp av donationer från både företag och privatpersoner samt inkomster från ett lotteri började det nya skolhuset resa sig sommaren 1942. Från januari 1943 kunde skolan igen verka i eget hus.
– Vi var så stolta när skolan stod färdig. I synnerhet över att skolan hade en intern högtalare. Vid konventsfesten kunde vi spela stenkakor på en grammofon i rektorskansliet så att de via högtalarna hördes till gymnastiksalen, berättar Kullberg.
Samlyceum under 15 år
Att ta en eventuell växande elevskara i beaktande och utvidga skolan gick inte för sig under brinnande krig. Under läsåret 1941-42 hade skolan åtta ordinarie klasser och en parallellklass och därför byggdes nio klassrum. Redan följande år var det för litet.
Det dröjde till 1958 innan skolan byggdes till. Vid 60-talets början hade skolan vuxit till över 500 elever - de flesta av dem från Karis och Pojo men också från Ingå, Snappertuna och Ekenäs.
År 1961 tog en era slut då den privata samskolan övertogs av staten. I stället bildades Karis-Billnäs samlyceum, ett åttaklassigt statsläroverk, som verkade fram till övergången av grundskolsystemet 1976. Samlyceets gymnasieklasser ombildades till ett kommunalt gymnasium, mellanskolklasserna inordnades tillsammans med medborgarskolans klasser i Karis svenska högstadieskola.
År 1978 dirigerades den stora skolflyttningen där bland annat Kila svenska lågstadium flyttade till den tidigare samskolan medan högstadiet och gymnasiet flyttade in vid Torggatan där Karjaan lyseo och Karjaan yhteiskoulu tidigare haft sin adress.
Källa: Karis-Billnäs samskolas 50-årshistorik/John Gardberg