"Nato är en naturlig plats för oss"
Erik Erroll befarar en utdragen konflikt i Ukraina, men han räknar med att sanktionerna mot Ryssland biter till sist.
I väst rådde en stor hoppfullhet efter kalla krigets slut. Man trodde på en avslappnad och fredlig tillvaro i Europa och mellan västländerna och Ryssland i allmänhet.
Det säger översten i avsked, Ekenäsbon Erik Erroll.
– Perioden sammanföll med en omstrukturering av försvarssystemen i Västeuropa. Hit hör bland annat att Sverige frångick den allmänna värnplikten. Man gjorde slutsatsen att världen förändrats, och fattade beslut därefter.
– Optimismen var äkta i väst. I allt som gjordes ville man ha med Ryssland, säger Erroll som innan han sadlade om för några år sedan hann arbeta i tre decennier inom försvaret, bland annat som militärattaché och som chef för Strategiska institutionen vid Försvarshögskolan.
I väst såg man heller inget dramatiskt i att tidigare östländer anslöt sig till Nato.
– Det var suveräna stater som ville lösa sitt försvar på ett effektivt sätt.
Svalt intresse
Men Ryssland kände sig aldrig bekvämt i den nya situationen, säger Erroll. Intresset för djupare samarbete med västländerna var svalt.
Upplösningen av Sovjetväldet upplevdes slutligen som så traumatisk att krafter, nu med Putin i spetsen, snart började sukta efter den gamla ordningen med Ryssland i en stormaktsposition, säger Erroll.
– Tecknen på det här fanns redan tidigt. Till exempel var alla militärövningar mycket offensiva. Men det mesta tolkades välvilligt från västs sida.
När Estland varnade för Rysslands avsikter sades att esterna lider av ett trauma, nämner Erik Erroll som exempel på hur signaler kunde negligeras.
Vasallstat?
Rysslands annektering av Krimhalvön ser Erik Erroll som ett klart drag för att trygga ryska Svarta havsflottans baser där. Men det som nu pågår handlar om mer än så, säger han.
– Ryssland vill bygga en egen ekonomisk zon kring sig och där ingår Ukraina som en viktig bit. Det kan leda till en frusen konflikt. Kiev är Rysslands vagga, så man kan tänka sig att Ryssland vill ha Ukraina som en vasallstat som tidigare.
Att vapnen nu talar beror på ett annat tänk i Ryssland än i västländerna, säger Erroll.
– Ryssland tror på ett helt annat sätt på användningen av militär styrka.
Sanktioner nödvändiga
Enligt Erik Erroll måste västlägret reagera på Rysslands agerande.
– Vi måste vara tydliga.
Skärpta ekonomiska sanktioner drabbar även Finland och resten av Europa, men det måste vi uthärda, säger Erroll.
– Det är en smal lycka att vi har en global ekonomi. Utan handelssanktioner skulle vi ha endast två alternativ kvar. Ett är att klaga hos Putin, som skulle rycka på axlarna. Det andra är militär kraft, som är det sista man ska ty sig till.
Erik Erroll tror att de ekonomiska sanktionerna kommer att bita och han bedömer att också det ryska medborgarsamhället kommer att reagera förr eller senare.
– Till syvende och sist sitter vi alla i samma båt, även Ryssland. Den enda vägen att komma ut ur situationen är gemensam.
Här inflikar Erroll att han är glad över att Jokerit anslutit sig till KHL-ligan.
– Situationen är så allvarlig och komplicerad att alla former av kontakt är viktiga.
– Vi har nu upplevt tre luftkränkningar under en kort tid. Varför har de skett här och inte på den estniska sidan? I mina ögon är kränkningarna en bekräftelse på att vi ligger i en gråzon.
Vill se mer samarbete
Militärt är Finland ändå ingen vit fläck, säger Erroll som anser att landet har ett försvar att räkna med.
– Det finns utmaningar, men grundkonceptet är gott.
Om Sveriges försvar konstaterar han att armén visserligen har en begränsad uthållighet – den har inga stora reserver att ta till – men att flyget och flottan håller god nivå.
– Men små länder som Sverige och Finland kan inte på sikt upprätthålla ett trovärdigt materiellt försvar. Det är inget underligt i det, det kostar helt enkelt för mycket. Det handlar om högteknologi och mycket är färskvara.
Erik Erroll säger att Finland och Sverige gott kunde ingå ett djupare militärt samarbete och den vägen utöka ländernas operativa och materiella beredskap.
– Grundförutsättningen för ett sådant samarbete är ändå att vi tillhör samma försvarsallians, fastslår Erroll som anser att Finland borde höra till Nato.
– Vi är involverade i alla andra europeiska strukturer. Nato är en naturlig plats för oss.
Ryssland har signalerat att vi inte borde gå med.
– Det har kommit tydliga signaler om det. Jag tror ändå inte på en längre konflikt mellan Ryssland och Finland. Vi har inget otalt sinsemellan.
– Man kan ta Natolandet Norge som ett bra exempel. Inte är gränsen mellan Norge och Ryssland någon krisgräns, och Norge är en stark internationell aktör. Varför skulle vi vara i en annorlunda situation?
Bråttom in i Atlantpakten har Finland ändå inte, anser Erroll. Han säger att finländarna först måste bli genuint redo för ett sådant steg.
– Vi måste inse att Nato har två sidor: man får hjälp, men medlemmarna måste också ställa upp med hjälp. Det handlar om att ge och ta. Vi måste acceptera att ha trupper och material i reserv för användning på helt annat håll. Då vi inser det, då är vi Natomogna.