Fastnade i femtio goda år
Han började som hjälpkarl på bygget och avancerade snart till inomhusjobb. I år har Gunnar Lindholm jobbat femtio år på sockerfabriken i Kantvik.
Två mark och tio penni. Det var timlönen när 15-åriga Gunnar Lindholm tog anställning vid sockerfabriksbygget i Kantvik.
– Den första lönen gick väl till bensin till mopeden. Och så rökte jag Marlboro, säger han.
Att han minns sin lön beror på att han har sparat alla lönekvitton från sin femtio år långa karriär.
– Det är en rejäl bunt nu, säger han.
Gunnar Lindholm har klarat flera varv av personalminskning på fabriken. I början av 1980-talet sysselsatte fabriken 500–600 personer, i dag jobbar där bara 180.
– Jobbet har ändrats mycket under åren. Under byggtiden jobbade vi också lördagar, och automatiseringen har minskat på personalen. Tidigare var här mycket mera folk.
En bra arbetsplats
I dag övervakar Gunnar Lindholm fabrikens processer och ser till att rätt socker går till rätt ställe. Han gillar sitt jobb och den självständighet det för med sig.
– Det är ingen som står bakom mig och tittar på, jag är min egen. Det är viktigt för mig.
Trots att jobbet är datorstyrt och görs vid en skärm tycker Gunnar Lindholm inte att det är enformigt.
– Nej, jag har alltid tyckt om mitt jobb. Från första början har det här varit en bra arbetsplats.
Siktar på rekord
Han verkar inte vara den enda som tycker så. Bland personalen i Kantvik är det många som har jobbat där i 30–40 år. Men Gunnar Lindholm själv siktar på rekord.
– Några som blev pensionerade under 1970-talet hade jobbat för Finska socker i femtio år. Då tänkte jag att jag ska jobba åtminstone 51 år.
Och så ser det ut att bli. Nästa sommar är tänkt att bli den sista som arbetstagare, sedan hägrar pensionen.
– Det blir nog bra, gumman har varit pensionerad i två år redan. Vi vill gärna resa mera, vi har en bekant i Hong Kong som vi borde åka och hälsa på, säger Gunnar Lindholm som redan en gång har besökt Kina.