Närproducerad mat definieras otydligt
Att äta lokal mat är populärt. Samtidigt finns inga regler över hur långa sträckor mat får transporteras och fortfarande kallas närproducerad.
Eftersom lokal mat är populärt händer det att uttrycket missbrukas. Speciellt eftersom det inte finns någon lag som definierar vad närproducerad mat är.
I år startar ett regeringsprogram som ska ge lyft åt närproducerad mat, men det finns inga planer på att införa lag på vad som får kallas närproducerat.
– Vi vill inte begränsa vad som får kallas lokalt med ett visst antal kilometer. I stället kan man räkna att mat är lokal om den producerats i det egna landskapet, säger närmatskoordinator Kirsi Viljanen.
Enligt Viljanen är konsumentens roll viktig.
– Det går inte att bevaka vad som säljs som lokalt med lagar.
Ett av målen med programmet är att öka mängden lokal mat som säljs i butikerna.
Bland annat S-gruppen har satsat extra mycket på lokalproducerat sedan maj.
– Det har gått bra hittills, men jag hade väntat mig att producenterna skulle vara aktivare, säger marketchef Sven-Erik Ramstedt i Ekenäs.
Affären säljer lokalt producerade grönsaker, bröd och kött. Maten för producenterna själva till butiken.
Gränsen för vad som är lokalt väljer Ramstedt att dra vid Bjärnå och Hangö.
– Kommer maten längre bortifrån än så räknas den inte som lokal.
Säljer direkt till butiken
Ingrid Träskman i Ingå är en grönsaksproducent som har fört sina grönsaker direkt till de lokala butikerna i femton år.
– Jag får bättre pris för grönsakerna om jag säljer direkt till butiken. Annars slukas en del av vinsten till transportsträckor.
Då Träskman sålde grönsaker till partihandeln betalade hon transportkostnaderna.
– Det kändes onödigt att betala för att grönsakerna ska transporteras till lagret i Helsingfors, för att sedan transporteras tillbaka till lokala butiker.
Att maten åker direkt från producenten till butiken tycker Träskman är viktigare än att transportsträckorna i sig är korta.
Butikerna är också nöjda med att få varor direkt från producenten.
– De kastar mycket mindre av det som är närproducerat. Det beror på att grönsakerna är färska då de kommer till butiken.
De grönsaker Träskman skördar får tillbringa en natt i kylrum.
– De hålls fräschare om de får tillbringa en natt i kylrum.
Nästa morgon kör hon ut grönsakerna till lokala butiker.
– Jag tror att det är viktigare för konsumenten att grönsakerna är färska än att transportsträckorna är korta.
Konsumenterna uppskattar också att de vet vems produkter de köper.
Bättre kommunikation
Träskman tycker att det ger mervärde att kommunicera direkt med den som är ansvarig på grönsakssidan i butiker.
– Om jag till exempel får massor med blomkål kan jag diskutera om det går att ordna en kampanj med lägre pris på blomkål.
Träskman vill inte köra hur långt som helst för att leverera varor. I fjol testade hon att sälja till Iso omena i Esbo.
– Jag vill inte sitta i rusningstrafik. Fast det bara tar tjugo minuter dit finns det ingen lönsamhet att leverera varor dit. Jag får mina varor sålda på närmare håll.
Marknad för fler odlare
Träskman odlar allt förutom rotfrukter och potatis.
– Jag tycker om att pröva nya grödor. Jag prövar på att odla en ny sallad varje år.
Enligt Träskman finns det marknad för fler grönsaksodlare i regionen.
– Jag kan inte producera tillräckligt med grönsaker för att stilla efterfrågan.
Träskman har anställt tre sommararbetare i år.
– Det finns jobb inom branschen eftersom man inte hinner med allt som ägare.