Delaktighet en viktig princip för barnskyddet
Ingen onödig papperslunta, bedömer Theresa Vihlman de nya kvalitetsrekommendationerna för barnskyddet. – Det är positivt att ett tydligt paket har sytts ihop.
En grundtanke inom barnskyddet är att barnet står i centrum.
Det är inget nytt utan har stått klart redan länge, men betonas nu som en utgångspunkt i kvalitetsrekommendationerna för barnskyddet.
Att klienternas delaktighet så tydligt lyfts fram är en av de saker som Theresa Vihlman, enhetschef för barn- och familjearbete och Eivor Österlund-Holmqvist, chef för socialservice i Raseborg är glada över.
Delaktigheten gäller också familjerna och övriga nära kontakter kring barnet.
– Rekommendationerna och principerna framstår som ett stöd. Utvecklingsarbetet är på rätt väg, säger Österlund-Holmqvist.
– Mycket är sådant vi jobbat med en längre tid på fältet, men det är positivt att man nu arbetat fram ett paket och ett sammandrag, säger Vihlman.
Kompetens krävs
– När man läser igenom rekommendationerna inser man samtidigt hur mycket en socialarbetare inom barnskyddet förväntas kunna, säger Vihlman.
Behörighetskraven och de stora förväntningarna går inte hand i hand med lönesättningen, konstaterar hon.
Till förväntningarna hör allt från förmågan att skapa förtroende i kontakten med barnen, ungdomarna och deras familjer till insikter i juridiska frågor.
– De anställda ska också känna till psykologiska aspekter och kunna koordinera samarbetet med alla inblandade i barnets närkrets.
I Raseborg går det 70 till 80 klienter på en socialarbetare, vilket är betydligt fler än rekommenderade 30 men mindre än skräckfallen 160 som också förekommer.
Att påverka
Allmänt taget är det svårt för kommunerna att få tillräckligt med socialarbetare - och det är även svårt att hålla dem kvar.
Därför är det viktigt att arbetsgemenskapen fungerar bra. I Raseborg, där det finns fem socialarbetare och åtta familjearbetare, satsar man på utvecklingsarbetet.
Att de anställda kan påverka sätten att jobba och får sin röst hörd inverkar positivt på motivationen. Också möjligheten av att slutföra studier delvis på arbetstid bidrar till att personalen vill stanna.
I Raseborg har man också redan tillämpat det som lyfts fram rekommendationerna, nämligen egen regelbunden utvärdering av arbetet och metoderna.
Dela oro
Theresa Vihlman tycker att mycket har blivit bättre sedan den nya barnskyddslagen trädde i kraft 2007.
Antalet anmälningar har ökat betydligt, framför allt från personer inom skola, hälsovård, dagvård, polis och andra som år yrkets vägnar är ålagda att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.
Grannar och andra privatpersoner får göra anmälningar anonymt, men de professionella ska uppge sitt namn och orsaken till oron.
Också polisens socialjour har lett till ökade kontakter.
Eivor Österlund-Holmqvist pekar på en av punkterna i rekommendationerna som hon finner särskilt viktig, nämligen att de som gör anmälningen också kan "öppna upp" och konkretisera sin oro för de professionella inom barnskyddet.
Med på träff
– Oro går bara inte att flytta över på någon annan. Det är bra om personerna som gjort anmälningen kan vara med på den första träffen med barnet och familjen, säger Österlund-Holmqvist.
Det förebyggande barnskyddet kan nämligen inte vara en angelägenhet enbart för kommunernas barnskyddsenheter.
Alla de verksamheter där barnet är med har en funktion, och numera talar man mycket om tidigt ingripande.
Familjearbete inom familjecenterverksamheten i Raseborg har en viktig roll inom det förebyggande arbetet.
Också i Hangö, som varit en föregångare ifråga om familjearbete, ämnar man satsa ännu mera på det förebyggande familjearbetet.
Enligt grundtrygghetschefen Elisabeth Kajander ger den täta kontakten med familjerna i deras hem goda resultat.
Hålla kontakt
De barn, eller ungdomar, som placeras utanför hemmet är vanligen i stort behov av olika vårdåtgärder, säger Theresa Vihlman.
– Vi har varit noga med att hålla kontakten med barn och ungdomar också efter placering utom hemmet – även om vissa ställen kan ligga ganska långt borta och ett besök tar mycket tid.
Dels är man skyldig kolla att placeringshemmet fungerar bra och dels hålla kvar den direkta kontakten med den barnet eller den unga.
– Ibland kan en placering gälla bara för en kortare tid.
- Till enheten barn- och familj inkom 372 anmälningar under 2013.
- I medeltal får enheten 7,1 anmälningar per vecka.
- Enheten arbetade under 2013 aktivt med 339 barn.
- En första kontakt bör ske minst 7 vardagar efter mottagen anmälan, i brådskande fall sker kontakten direkt.