"EU är en naturlig del av vår identitet"
Snart är Europaparlamentsvalet här. Det är första gången unga från en genuin EU-generation får rösta i valet. Vi träffar tre engagerade gymnasister från Karis–Billnäs gymnasium för att diskutera Europa, internationell politik och skyldigheten att rösta.
RASEBORG För finländare födda efter 1.1.1995, efter Finlands inträde i Europeiska unionen, har EU alltid varit närvarande. I söndagens val får myndiga ungdomar födda så sent som 1996 rösta.
Enligt Hufvudstadsbladet (18.5.2014) tänder unga inte på EU-val. EU framstår som avlägset och ointressant, i alla fall för de gymnasieelever som HBL pratat med. Hur ser situationen ut i Västnyland? Vi träffar tre elevkårsaktiva från Karis–Billnäs gymnasium för att utreda frågan.
– För mig är EU en samhörighet som gör att vi inte blir alltför långt utanför resten av Europa, inleder Elin Jungar, 17 år.
Enligt henne borde intresset för EU-valet vara större också bland unga. Hon får medhåll av sina kamrater Alfred Eriksson och Ida Flemmich, bägge 18 år gamla.
– EU är en naturlig del av vår identitet. Det är konstigt att valdeltagandet i EU-val brukar vara så lågt med tanke på hur viktiga valen egentligen är, säger Eriksson.
Information finns
Deltagandet ser ut att bli lågt även i det pågående valet: bara 17,1 procent av finländarna har förhandsröstat. Det är en minskning på 0,2 procent jämfört med valet 2009. Valdeltagandet för under 25–åriga finländare låg på 21 procent i det förra EU-valet.
Siffrorna oroar de tre gymnasisterna som ser röstandet som en självklarhet. De säger sig ha läst HBL:s artikel om unga som inte tänder på EU-valet på grund av utebliven information. Att man inte skulle få tillräckligt med information stämmer inte, menar trion.
– Det är en svag ursäkt att påstå att information inte fås, information om EU och om valet finns överallt. Det är lika mycket de ungas plikt att söka fram nödvändig information som de äldres, säger Jungar.
Än en gång nickar de andra i gruppen. Informationen finns och finländare borde bli bättre på att sätta sig in i EU. Samtidigt påpekar gruppen att samhällskunskap, och således EU, borde komma in tidigare också i undervisningen.
– Kunskap om till exempel EU och hur vårt samhälle fungerar överlag borde tas upp tidigare i skolan, säger Flemmich.
Eriksson föreslår att EU-politiker kunde besöka skolorna, men medger att idén är problematisk.
– Visst blir det svårt då alla politiska partier borde vara lika mycket representerade om politiker skulle inbjudas till skolorna, men det kunde övervägas i alla fall, säger han.
För–och nackdelar
Trion anser att EU inte gjort tillräckligt väl ifrån sig på en avgörande punkt: marknadsföringen. En önskan om att tidigare införa någon form av samhällslära i skolorna upprepas.
– Den första samhällsläran vi upplever är visst på nian, säger Eriksson.
Överlag ser gruppen EU som både viktigt och positivt.
– Genom EU har det blivit enklare att resa och jobba utomlands, säger Flemmich.
Gruppen konstaterar också att de positiva effekterna lätt hamnar i skymundan.
– Det positiva hamnar i skuggan av negativa saker som överdrivs. Det känns som många finländare klagar på byråkratin och diverse direktiv utan att egentligen veta något om dem. Att man är missnöjd kan ju ha att göra med att man helt enkelt är dåligt insatt, summerar Jungar.
Skuggval
I gymnasiet ordnade elevkåren ett skuggval för alla elever under 18. Valdeltagandet i skolan låg på 64,2 procent. Med 33,3 procent av rösterna vann SFP valet, men samlingspartiets Alexander Stubb var ändå den klara röstmagneten.
– Det förvånar nog inte. Svenskan är naturlig hos oss och Stubb har ju blivit något av ett fenomen, säger Eriksson om resultatet.
Trion menar att ganska många elever ändå var ointresserade och att en allmän fråga hade varit "vem jag borde rösta på".
– Att till exempel Stubb fick många röster är inte konstigt, folk känner kanske till honom fast de inte nödvändigtvis vet någonting om hans åsikter, säger Flemmich.
Något som förbryllat trion är tanken om att EU bara angår elever och vuxna med ett starkt samhällsintresse.
– Det är många som säger att de inte behöver rösta för att de ändå inte är intresserade av typ historia och samhällslära. EU handlar inte om vilket ämne man gillar i skolan. EU angår alla, säger Jungar.