Gymnasister tacklar EU-frågor
För att ställa gymnasietrions tänkande på prov lät vi dem försöka lösa frågor som ideligen tas upp i EU. Eleverna fick diskutera bland annat flyktingfrågan och rösträttsåldern.
RASEBORG Borde rätten till abort försäkras genom internationell lag? Hur löser vi situationen med flyktingarna från de krisdrabbade länderna i Nordafrika?
– Inga lätta svar finns, konstaterar Alfred Eriksson, Elin Jungar och Ida Flemmich med en mun. Frågorna som Europeiska unionen tampas med är kniviga och saknar entydiga svar. Gymnasisterna får försöka lösa Europas dilemman, men diskussionen tar avstamp i ett tema som ligger de unga nära.
Borde rösträttsåldern sänkas till 16?
– Jag tycker att 18 är en bra gräns, trots att jag själv ligger under den för tillfället. Jag tror inte att så många 16-åringar är mogna nog att rösta, säger Elin Jungar.
Eriksson och Flemmich nickar instämmande. Frågan om en sänkning av rösträttsåldern har tidigare diskuterats på EU-nivå, men i dag är det bara i Österrike som 16-åringar får rösta.
Flemmich tillägger att det framför allt handlar om att man vid åldern av 16 har en hel del att tänka på: politik prioriteras sällan i den åldern.
– Naturligtvis är det individuellt hur mogen man är, men då jag var 16 var mitt största problem till vilken skola jag borde söka in. Man är inte mogen vid den åldern och tankarna snurrar kring allt annat, säger hon.
Borde Turkiet beviljas medlemskap i unionen?
– Turkiet verkar väldigt splittrat och både kulturen och religionen är fortfarande främmande för oss. Jag undrar om inte kulturkrocken blir för stor för båda parter, inleder Flemmich.
Eriksson hakar på.
– Just nu tror jag inte att det är aktuellt, EU har en massa interna problem. Dessutom har Turkiet svårt med demokratin och människorättsfrågor, säger han.
Här håller Elin Jungar med och vill lyfta fram andra problem med ett eventuellt turkiskt medlemskap.
– På pappret fyller landet inte kriterierna nu tror jag. Jag funderar också hur ett EU, med Turkiet inkluderat, borde bemöta nya grannländer som Syrien och Iran, frågar sig Jungar.
Skall EU aktivt föra fram aborträttsfrågan?
– Jag hoppas förstås att man gjorde det och att det skulle fungera. Men vi vet ju att många katolska länder inom EU ställer sig på tvären, så man kan inte bara stifta en lag och vänta sig att det fungerar. En gemensam politik för alla kan vara svår att greja, säger Jungar.
Alla tre är överens om grundprincipen: varje kvinna borde få bestämma över sin egen kropp. Att aborter utförs i hemlighet i länder där proceduren är olagligförklarad är också fel enligt gruppen. Problem som frågan orsakar är ungdomarna ändå inte blinda för.
– Enligt mig är det en grundläggande rättighet, men genom lagar och tvång finns risken att man väcker motreaktioner. Man måste komma framåt genom kompromisser, säger Eriksson.
Flemmich instämmer.
– Det är ingen vits att stifta lagar som länder vägrar följa. Den måste ju fungera i praktiken också, konstaterar hon.
Hur skall vi lösa flyktingfrågan?
Gymnasisterna förstår fort att den aktuella frågan främst berör flyktingar från de krigshärjade länderna i Nordafrika. Unionen har fått utstå kritik för dess handlande i krisen som pågått flera år.
– Till att börja med måste vi dela på bördan, säger Flemmich.
Eriksson nickar och försöker samla sina tankar.
– Också Finland kan ta in fler flyktingar. Visst har vi problem här också, men vi har det så mycket bättre än utsatta människor i till exempel Libyen. Vi har en plikt att hjälpa drabbade länder, säger han.
Eleverna är överens om att den finländska flyktingpolitiken kunde ses över: utrymme för förbättring finns, men samtidigt bör man inte ta modell efter till exempel Sverige där integrationspolitiken inte lyckats på alla punkter.
– Klart vi måste hjälpas åt. Jag är också trött på argumentet att man bara borde reda upp problemen i de krisdrabbade länderna. Hur blir det bättre om finländska trupper skickas i väg för att reda upp krisen i Syrien? Det är ju ingen lätt sak och hjälper inte flyktingarna nu, säger Jungar.
Vilken fråga anser ni vara viktigast för EU i dag?
– Det handlar nog om att lugna krisen och skapa jämvikt i Europa. Det är dags att vi inser att ensamma är vi svaga. Tillsammans kan man lösa problemen, säger Eriksson.
Den ekonomiska och sociala sidan av krisen får en del utrymme i diskussionen och eleverna är överens om att läget måste lugnas.
– Ett problem i det hela är att så många har samlats under samma tak, olikheterna kan bli för stora. Kanske utvidgningen borde ha slutat redan tidigare, funderar Jungar.
Flemmich och Eriksson håller med, trion anser att unionen måste satsa på att reda upp interna frågor först. Avslutningsvis konstaterar gruppen att det i samband med kriserna har börjat blåsa allt kraftigare högervindar i Europa. Högerextrema grupperingar är ett krisrelaterat problem som de unga önskar att EU skulle få bukt med så fort som möjligt.
– Krisen har gjort det oroligt och fler högerextremister åsikter kommer fram. Det finns skäl att hålla koll på extremhögern, säger Jungar.
Hela trion nickar, oron i Europa är ett faktum. Hur man skall råda bot på den är ingen lätt fråga. Som gruppen har konstaterat finns inga enkla, svartvita lösningar, men ett förslag kan de ändå komma med.
– Man kan kanske inte helt utesluta extremhögern ur politiken, det ger inga önskade resultat. Vi måste kunna visa att det finns bättre sätt, att EU är ett bättre alternativ, säger Eriksson.