Biskopen: Tragiskt och hemskt
Något handlingsprogram kring sexuellt ofredande och utnyttjande finns inte inom Borgå stift, men biskop Björn Vikström utesluter inte att en kontaktperson kunde utses.
Sexuellt ofredande eller utnyttjande inom kyrkans verksamhet är tragiskt och hemskt. Det finns inget att försvara i sådana handlingar, säger biskop Björn Vikström som VN kontaktar med anledning av intervjun med Nina Wredlund (VN 30.1, se länk nedan).
Biskopen förnekar inte att misstankar om sexuellt ofredande och sexuella trakasserier förekommer inom församlingarna i Borgå stift, men säger att det tack och lov är sällan sådant dyker upp.
Under hans tid som biskop har inga fall lett till polisanmälan, vilket bör ske vid misstanke om brott, konstaterar han.
Däremot finns fall där han som biskop fört tillrättavisande samtal med anställda som misstänkts ha överskridit gränserna för korrekt beteende.
Inte förneka
– De här frågorna har varit mera på tapeten under senare år och ja, det handlar om väldigt svåra saker. Hur många fall det genom åren funnits inom Borgå stift kan jag inte uttala mig om.
Han medger att det kan ha funnits – och fortfarande finns – en tendens att tysta ner sexuellt färgade närmanden.
– Jag har för egen del försökt att inte förneka att de finns, men hur man agerar beror på omständigheterna. Ibland handlar det om personer som inte ens lever längre. Och en viktig fråga är också vilken typ av stöd den utsatta kan behöva?
Hans råd till Nina Wredlund är att vända sig till någon inom kyrkan för att tala igenom det skedda. Även om händelserna inte går att ändra på, kan ett samtal vara till hjälp.
– Hon får också gärna ta direkt kontakt med mig.
Från kyrkans sida bör signalen vara tydlig: sexuellt ofredande är aldrig försvarbart, säger han.
En personalfråga
Biskop Björn Vikström anser att det är svårt att säga vad kyrkan borde göra för att bättre hantera sexuella trakasserier eller misstankar om sådana.
Det finns inget utarbetat handlingsprogram eller planer på att utarbeta ett sådant, och inte heller någon specifik kontaktperson. Biskopen utesluter inte att stiftssekreteraren som svarar för personalfrågor kunde utses till kontaktperson.
– Det handlar ju om anställda.
– Inom församlingarna finns många som jobbar med själavård – och inte minst inom familjerådgivningen kan frågor som dessa tas upp.
Enskilda personer
– Det är viktigt att inte anklaga en hel yrkeskår, eller ett arbetslag. I en del fall går det inte att bevisa att någonting har skett och ibland handlar det om beteenden som kan misstolkas.
När misstankarna riktas mot en präst är det alltid biskopen som vidtalas.
– Saken reds ut genom samtal med berörda personer.
Varje berättelse ska tas på allvar och man måste se till att liknande händelser inte upprepas, säger biskop Björn Vikström.
– Linjen är naturligtvis nolltolerans.