Få äter mycket grönsaker
Raseborgarna vill ha kött och potatis. Kosthållsenheten har länge jobbat för mera grönt på faten, men vanorna ändras långsamt.
– De nya näringsrekommendationerna i sig är bra, men det är synd att samhället gått åt det hållet att de behövs för att vi ska må bra, säger Tove Damén-Wikholm, kosthållschef på Raseborgs stad.
– Rekommendationerna är en större utmaning för kunderna än för oss. De av våra kunder som fyller halva tallriken med grönsaker och resten med sås och potatis, är inte i majoritet. Det är snarare så att man får leta efter grönsakerna med förstoringsglas.
Hon får medhåll av Susann Dahlqvist, husmor på servicehemmet i Tenala, som sedan en vecka tillbaka bistår kosthållschefen.
– Det tar en generation eller två ännu innan majoriteten börjar äta mera grönsaker, säger Susann Dahlqvist.
För stadens kosthåll gäller det att behålla sina kunder. Skolelever, dagisbarn och äldre ska tycka så pass bra om maten att den äts upp varje dag.
– En ny matlista ska göras upp i och med Raseborgs satsning på centralkök. Listan ska beakta närodlat, ekologiskt och vegetariskt, men frågan är i vilken grad vi vågar öka andelen grönsaker, säger Tove Damén-Wikholm.
Det är en ständig balansgång mellan vad kunderna borde äta, vad de önskar äta och vad budgeten tillåter.
Rött och grönt är dyrt
Frukt och grönsaker är dyrare än ris och potatis. Speciellt under vinterhalvåret är det en utmaning på våra breddgrader att hitta förmånliga alternativ. Om flera plötsligt börjar följa de nya näringsrekommendationerna och ökar sitt intag av grönsaker kan det bli en utmaning för kosthållets budget. Lyckligtvis är rotfrukter och kål relativt billiga under vintern.
– Rivna morötter går bra åt och de går att variera på flera olika sätt, säger Tove Damén-Wikholm.
– Coleslaw brukar också gå hem, säger Susann Dahlqvist.
Tove Damén-Wikholm påpekar att de nya rekommendationerna också påbjuder ett minskat intag av rött kött. Och kött är dyrt. Det kan med andra ord betyda att de båda utgiftsposterna tar ut varandra.
Enligt rekommendationerna bör man äta minst 500 gram grönsaker per dag. Den utgångspunkten har kosthållet i Raseborg haft i minst tre år.
– För små barn brukar man säga att de ska äta fem portioner lika stora som deras egen knytnäve, säger Tove Damén-Wikholm.
Daghemsbarnen i heldagsvård ska få två tredjedelar av dagens näringsbehov mättat på dagis. För skoleleverna gäller en tredjedel av dagsbehovet.
Inom äldreomsorgen är det viktigaste att klienterna äter över huvud taget, konstaterar Susann Dahlqvist. Där kan det vara svårt att få matgästerna att fylla tallriken med hälften grönsaker.
Hellre ost än sallad
På stadens daghem är det meningen att barnen ska få en frukt två gånger i veckan. I praktiken kan daghemmet göra som det passar dem bäst och till exempel dela upp frukterna i mindre portioner över hela veckan.
– I en del skolkök har man experimenterat med att bjuda på salladsbord ungefär en gång i månaden. Men där ser vi också att eleverna äter mera grynost än sallad, säger Tove Damén-Wikholm
Kate Modig, köksföreståndare på Seminarieskolan i Ekenäs, anser att en stor del av ansvaret ligger hos lågstadielärarna.
– Lärarna måste intressera sig och ta upp ämnet i klassen. Visst försöker vi på köket säga åt eleverna att de ska äta grönsaker, men det är lärarna som äter med eleverna.
– Visst finns det de som äter om de fått vanan hemifrån, medan en del inte ens sett sallad hemma, säger Kate Modig.
Enligt de nya rekommendationerna bör vi minska mängden rött kött på tallriken och äta mera fisk. Det här är ingen lätt nöt att knäcka för kosthållet som föredrar inhemska livsmedel.
– Det finns inte en enda inhemsk fisk som vi har råd med, förutom strömming, säger Tove Damén-Wikholm.
Strömming serveras bara på äldreboenden och inte alls i skolor och på daghem.
Farligt fett?
Tove Damén-Wikholm och Susann Dahlqvist är kritiska till rekommendationen om endast fettfria och fettfattiga mjölkprodukter.
– Det vi kallar vanligt smör är inte farligt, om man har koll på hur mycket man sätter på smörgåsen, säger Tove Damén-Wikholm.
– Den offentliga måltiden är inte boven, utan soffan, datorn, tv:n och vårt hektiska leverne. Kroppen behöver fett, men det är en svår balansgång.
I skolorna varierar det lite om det serveras fettfri eller både fettfri och enprocentig mjölk. En viktig faktor är att skolorna lyfter stöd från EU för den fettfria och fettfattiga mjölken.
Inom äldreomsorgen serveras ingen fettfri mjölk över huvud taget.
– Endel äldre behöver mera fett till exempel vid demenssjukdomar och sämre matlust, säger Susann Dahlqvist.
Saltet är ett annat problem som lyfts fram i de nya näringsrekommendationerna. Finländarna borde äta max fem gram, cirka en tesked, salt om dagen.
– Så länge vi kan tillreda största delen av maten själva så är det enklare att hålla den saltsnål. Med halvfabrikat som köttbullar är det svårare. Mest salt finns det i buljongerna, även om vi sedan flera år tillbaka köper lättsaltade buljonger utan natriumglutamat, säger Tove Damén-Wikholm.
Båda två är överens om att de goda matvanorna måste komma hemifrån.
– Näringsrekommendationerna går att följa och följs, men det hänger på den som lägger upp maten på tallriken, säger Tove Damén-Wikholm.