"Trafikutredning löste hamnknutar"
Den färska trafikutredningen var nog för att eliminera de farhågor som planläggningsnämndens ordförande Sven Holmberg (SFP) har haft i fråga om förslaget till detaljplaneändring för Norra hamnen i Ekenäs. Han hyser ingen tvekan om att trafiken till och från en eventuell stormarknad kommer att löpa.
Nämnden beslöt i mitten av december att låta detaljplaneförslaget för Norra hamnen – eller Handelshamnen, som den också kallas – gå på remiss.
Nu kan utredningarna som gäller handelns placering i Raseborg och trafiken kring handelshamnen beaktas fullt ut, som avsikten då var.
Trafikljus räcker
– Handelsutredningen visar att det finns ett behov, då man ser omkring femton år framåt, konstaterar Sven Holmberg.
– Trafikutredningen visar att vi kan klara trafiken med trafikljus, utan att dra om gatunätet vid viadukten, säger han, och tillägger att korsningen på södra sidan av viadukten redan i dag är besvärlig då man från Norra Strandgatan skall ta sig vidare längs Formansallén.
Holmberg ifrågasätter förutsägelserna om en våldsam trafikökning.
– Inte upplever jag det som en våldsam ökning om man talar om 4 000 bilar per dag, då redan trafiken till K-supermarketen och S-marketen sammanlagt uppgår till 2 500 bilar.
Synar lagenligheten
– Handelsutredningen är viktig eftersom den tar ställning till var det är möjligt att placera en storenhet inom dagligvaruhandel, konstaterar för sin del stadsplaneringsarkitekt Simon Store.
Särskild vikt fäster han vid att det i sammanhanget hänvisas till markanvändnings- och byggnadslagen
– Jo, det här sägs i landskapsplanen också. Men i utredningen tar man ställning till lagenligheten.
Lokal köpkraft avgör
Utredningen går också ett steg längre, med en tolkning av vad som utgör ett sådant område för centrumfunktioner där en stor detaljhandelsenhet kan placeras utan särskild reservering i landskapsplanen. Av tre granskade alternativ bedöms bara Handelshamnen klart ligga inom gränserna för ett dylikt område.
– Utredningen tyder på att stormarknadsetableringen inte skulle vara möjlig i Västerby eller Dragsvik.
Knepigt blir det också eftersom det primärt är fråga om dagligvaruhandel.
– Enligt lagen är dagligvaruhandel en lokal företeelse Vi måste stöda oss på köpkraften i Ekenäs tätort och vad den möjliggör, framhåller Store.
Marketflytt i kalkylerna
Nya utrymmen på 7 000 kvadratmeter för dagligvaruhandel, i en sits där det ökande behovet svarar mot på sin höjd 4 500 kvadratmeter, mera än luktar överdimensionering.
Men handelsutredningen ger besked om det hittills outsagda: Man kalkylerar med att en om inte två av staden existerande stormarknader – dagligvaruhandel motsvarande 2 000 eller 4 000 kvadratmeter våningsyta – flyttar från sina nuvarande utrymmen till ett nytt affärskomplex i Norra hamnen.
Samtidigt räknar man i utredningen med att dagligvarorna svarar mot bara 30 procent av handeln i en storenhet för dagligvaruhandel, resten utgörs av handel med specialvaror.
Då går ekvationen plötsligt ihop. Utredarnas slutsats blir att en 7 000 kvadratmeter stor enhet för dagligvaruhandel, där de facto 4 000 kvadratmeter viks för handel med dagligvaror, kan passas in i både regelverk och detaljplan.
Via Candelinsgatan
I trafikutredningen lyfts trafikljusstyrning av trafiken i korsningarna norr (Formansallén-Candelinsgatan) och söder (Formansallén-Järnvägsgatan-Norra Strandgatan) om viadukten över järnvägen fram som en åtgärd av central betydelse.
Effekterna av en sådan åtgärd har utretts med hjälp av simulering, man har kommit till att korsningarna fås att fungera tillräckligt bra med hjälp av synkroniserade trafikljus.
Riksvägsanslutningen fungerar bra, också utan en separat utfartsramp för trafiken mot Hangö.
Och trafiken från riksvägen till köpcentret skall, via den första trafikljuskorsningen, styras in på Candelinsgatan där parkeringshuset med ca 500 platser har sina in- och utfarter.
Inga långtradare
Distributionstrafiken till och från det tänkta köpcentret, är att kapitel för sig.
Den lösning trafikutredarna lagt fram, bygger på två olika rutter:
Specialaffärerna i köpcentret får sina varuleveranser via ett lastningsområde i nedre änden av Candelinsgatan.
Leveranserna av dagligvaror sker däremot högre upp och i andra änden av komplexet – från viadukten sett i gatuplanet, där också dagligvaruhandeln sker.
In- och utfart till och från lastningsområdet sker via norra delen av viadukten, de trafikljusstyrda korsningarna kommer därigenom att serva också distributionstrafiken.
Men några varuleveranser per långtradare med fullsläp blir det uppenbarligen inte fråga om: I dimensioneringen för distributionstrafiken har man utgått från 12 meter långa och 25 ton tunga fordon.
- Köpkraften enbart inom dagligvaruhandeln i hela Raseborg uppskattas åren 2012-2030 öka från ca 98 till ca 126 miljoner euro, i Ekenäs motsvarigt från ca 50 till ca 64 miljoner.
- Inom dagligvarusegmentet och i hela Raseborg uppskattas den andel av köpkraften som hänför sig till fritidsboende öka från ca 12 till ca 16 miljoner.
- Behovet av tilläggsutrymme för dagligvaruhandel uppskattas under åren fram till 2030 öka med 8 000 kvadratmeter i Raseborg. Knappt hälften eller 3 500 kvadratmeter av det ökade behovet antas uppstå i Ekenäs – dit sannolikt också merparten av sommarstugefolkets andel på ca 1 000 kvadratmeter av den totala ökningen kanaliseras