Nu räknar bilhandeln med litet bättre tider
– Vi får hoppas att vårsol och nya modeller hämtar flera bilköpare igen, säger försäljningschef Jussi Laaksonen på VNB-Auto i Raseborg. Han är inte den enda optimisten – nu vädrar bilbranschen åtminstone en liten nypa morgonluft, efter ett fjolår då försäljningen av nya personbilar sjönk till samma nivå som i mitten av 90-talet.
Flera bilhandlare i Västnyland delar sina branschorganisationers bedömning om att 2014 skall medföra en vändning till det bättre.
Henrik Jansson, vd för Lohjan Autokeskus inklusive Ekenäs Bilcentral vågar hoppas på en "mera lysande framtid".
Det gör han mot bakgrund av importörens uppskattning om 112 000 nyregistreringar i år och målsättning om en marknadsandel på 13,4 procent för det egna märket.
Den målsättningen innebär att Jansson för Raseborgs- och Lojotraktens del räknar med en marknadsandel på mellan 15 och 17 procent. Utgångsläget ser han som gott, nu hinner de nya modeller som lanserades i fjol påverka försäljningsvolymerna ända från årets början.
"Måste vara realister"
– Jag är optimistisk, väsentligen på grund av den förutspådda gradvisa uppgången inom ekonomin, säger Jorma Mattinen, vd för Autotalo Lohja som i Raseborg driver Ekenäs bilhus.
– Vi måste vara realister. För vår egen del har vi siktat på en drygt femprocentig ökning, säger bilförsäljaren Michael Nylund vid Special Mobil i Horsbäck.
Efter att många har hållit tillbaka i flera år och skjutit på sina bilbyten, tror han att folk nu börjar tröttna.
– Man börjar leva i nuet. Jag ser jättepositivt på år 2014.
– Det är alltid lugnt från november-december, tröstar sig försäljningschef Jussi Laaksonen, som alltså räknar med att vårsol och nya modeller igen skall dra mera folk i köptagen till VNB-Auto - Lohjanportin Autos brohuvud i Raseborg.
"Ganska jämnt"
Utgångsläget för en vändning till det bättre, kunde uppenbarligen ha varit sämre.
– Vi blev litet efter år 2012. Men mindre än vi trodde, det gick bättre än vi väntat oss, summerar Laaksonen då han ser tillbaka på fjolåret.
Nylund går ett steg längre, han tvekar inte att tala om fjolåret som ett jättebra år i försäljningen av såväl nya som begagnade bilar.
Visserligen inte lika bra som guldåret 2008.
– Men det har varit ganska jämnt nu, flera år i rad.
– Vi klarade oss rätt så bra i fjol, summerar Jansson – men medger, att året blev tuffare än man räknat med i budgeteringsskedet.
Mattinen talar om tydliga, lokala variationer. Att avbräcket i bilhandeln blev mera kännbart i Raseborg än i Lojo, härleder han delvis till FN-steels konkurs – i samverkan med bilskattehöjningen.
Ser man till helheten, ökade i alla fall Autotalo Lohjas omsättning till 24,5 miljoner euro från ca 22 miljoner år 2012. Det berodde enligt honom på att inbyteskedja förlängdes, för att nå slutet på den blev men tvungen att sälja flera bytesbilar än förut.
Små utsläpp, liten skatt
För en beskattningsreform, som skulle innebära övergång till bilbeskattning baserad på antal körkilometrar, har de västnyländska bilhandlarna föga till övers.
Jussi Laaksonen gör tummen ner, han tror inte på en kilometerbaserad skatt – och anar dessutom ugglor i mossen.
Kan det möjligen vara så, att det finns förespråkare med kopplingar till de kretsar som kan dra ekonomisk nytta av att tillverka den utrustning som systemet skulle kräva?
Han gör också reflexionen, att biltillverkarna helt enkelt har lyckats för bra i sin produktutveckling. Utsläppen har sjunkit så mycket att staten inte längre får in tillräckligt med pengar via en utsläppsbaserad skatt, därför måste man nu ta till andra medel.
"Inte på tio år"
Börjar man på allvar diskutera en kilometerbaserad skatt, tror Laaksonen att motståndet hårdnar.
Också Michael Nylund underkänner det nyss presenterade förslaget, som överdrivet och orimligt invecklat.
– Inte blir skatten verklighet under de närmaste tio åren, förutspår han.
Jorma Mattinen tar fasta på både rättviseaspekter och ekonomi då han nagelfar den nuvarande och den eventuellt kommande bilbeskattningen:
Som det nu är, slår beskattningen hårt mot en grupp som ofta kombinerar begränsade resurser med behov av stor transportkapacitet – barnfamiljer, som inte klarar sig med småbilar.
Det har uppskattats att ett system för kilometerbaserad beskattning kostar 130 miljoner euro per år att upprätthålla. Utslaget på 100 000 nyregistreringar skulle kostnaderna uppgå till 1 300 euro per fordon och år.
I dag kan bilskatten för en medelstor familjebil röra sig om 5 000 till 6 000 euro.
– Så vi bilhandlare redovisar årligen 600 till 700 miljoner euro för beskattaren, utan att det uppstår några kostnader.