Facket överväger att ta uppsägningar till rätten
Det är inte hugget i sten att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) kan säga upp folk som inte tar emot ett jobb långt hemifrån på individuella grunder. Det säger en professor i arbetsrätt.
Fackförbunden JHL och Tehy utreder om höstens uppsägningar vid Ekåsens sjukhus borde prövas i rätten.
– Som personalens representant anser jag att om våra medlemmar vill gå vidare med den här saken så gör vi det. Och så är fallet i dag, säger Eva-Maria Sundström.
Hon är huvudförtroendeman vid Västra Nylands sjukvårdsområde, för den personal som hör till Tehy.
Det var den 10 december som VN berättade att flera mentalvårdare på Ekåsen fått ett trist slut på sina långa arbetskarriärer inom vården. Deras arbetsgivare HNS skar ner antalet vårdplatser och erbjöd de 14 som måste gå ersättande arbete i Helsingfors, Tusby och Lojo. De som tackade nej blev uppsagda – på individuella grunder. Vårdarna upplever att de fick orimliga arbetserbjudanden och att följden, 90 dagar utan rätt till stöd, är tung.
– Det är ganska skrämmande. HNS är den näst största arbetsgivaren i Finland och så här behandlar man sin personal, säger Sundström.
Jättedistrikt
Seppo Koskinen är professor i arbetsrätt vid Åbo universitet (Turun yliopisto) säger att det är besvärligt om man i allmänna ordalag kommer överens om arbetsplatsen.
– Arbetstagarna förstår inte nödvändigtvis hur stort område det kan handla om och vad detta innebär.
HNS styrelse anser att den uppsagda personalen kan erbjudas, och borde acceptera, ersättande jobb inom hela HNS. I praktiken betyder det allt från Ekenäs till Borgå. Samkommunen har 24 medlemskommuner och sträcker sig från Hangö till Lovisa. Antalet anställda är cirka 21 500.
Överraskande vändning
Hela uppsägningsprocessen började av så kallade produktionsmässiga och ekonomiska orsaker. HNS skar ner antalet vårdplatser på Ekåsen, en del av personalen blev överflödig.
Det här står också i ett pressmeddelande som HNS sände ut i augusti då samarbetsförhandlingarna slutade.
De individuella motiveringarna dök upp lite senare.
I början av september blev en mentalvårdare uppsagd. Vårdaren hade i slutet av augusti blivit erbjuden jobb i Helsingfors och skriftligen tackat nej.
I ett protokoll från den uppsägningsförhandlingen finns en rubrik som heter "Felaktigt förfaringssätt som är grunden för uppsägningen".
Under den står: "Informerades att HNS felaktigt har hänvisat till AAL 7:4 § (produktionsmässiga och ekonomiska grunder) vid sitt arbetserbjudande. De korrekta hänvisningarna är AAL 3:1 § och AKTA I kap. 10 §".
Lite senare under samma rubrik står det: "Orsakerna vid Västra Nylands sjukvårdsområde är produktionsmässiga och ekonomiska men HNS som arbetsgivare anser orsaken vara individbaserad uppsägning".
Att arbetsgivaren tycker den kan flytta personal hur som helst i Nyland framgår också:
"på grund av sin direktionsrätt kan (arbetsgivaren) bestämma platsen där man utför sitt arbete".
Sakliga, vägande skäl
Seppo Koskinen säger att HNS handlat helt korrekt när den i samband med nedskärningarna på Ekåsen erbjöd personalen ersättande arbete på annat håll. Att HNS därefter beslöt säga upp de som nekade på individuella grunder ställer en del krav på uppsägningen.
– Arbetsgivaren måste ha sakliga och vägande skäl. När frågan om en så väsentlig förändring av arbetsplatsen kom lite överraskande kan det finnas en domstol som tycker att det inte fanns orsak att säga upp folk på individuella grunder. Det är inte ett klart fall, i en situation där det handlar om så stora förändringar av arbetsplatsen.
Koskinen säger att uppsägningar som motiveras med ekonomiska och produktionsmässiga skäl är enkla att motivera. Finns det inte jobb så finns det inte.
Svårare att motivera
Det är betydligt svårare att motivera uppsägningar som handlar om arbetstagaren som person.
– Här finns frågan om rimlighet. Fastän det finns vägande skäl måste sakligheten bedömas. Dessutom handlar det om att skydda den svagare parten, säger Koskinen.
Han undrar om de anställda informerades ordentligt i samband med att HNS bildades år 2000 eller om det handlade om en mer eller mindre påtvingad förändring.
– Sådant spelar in när man bedömer de sakliga och vägande skälen som hör ihop med en uppsägning på individuella grunder.
Många magra dagar
De uppsagda vårdarna blev inte bara av med jobbet, de hamnar också i 90 dagars karens. Det här betyder att de inte får arbetslöshetsersättningar på över tre månader.
Fackförbundet JHL har ifrågasatt karensen och vänt sig till Nylands arbets- och näringsbyrå i frågan. Byrån har vinkat med kalla handen.
– I princip kan de uppsagda överklaga det beslutet. Har det varit acceptabelt att de sagt nej till de jobb som erbjudits? Men myndigheterna är ganska strikta när det gäller arbetslöshetsersättningar, säger Koskinen.
Riikka Rapinoja är förhandlingschef på Tehy. Hon säger att förbundet börjat utreda de juridiska frågorna i samband med uppsägningarna.
– Folk kan inte alltid flytta efter arbete eller köra hundratals kilometer till jobbet. Vad är rimligt och vad är avtalat?
Nyligen kom nyheten om att hela Nyland kanske blir ett enda stort vårddistrikt. Då kan den här frågan bli ännu mera aktuell.
– Det är ett stort problem att arbetsgivaren har definierat arbetsplatsen så stort. Arbetstagarna kan få svårigheter.
Jurist Päivi Ahonen på JHL undrar varför HNS valt att säga upp personal med motiveringar som slår mot de uppsagdas arbetslöshetsersättning.
– Så vitt jag kan förstå har HNS fattat det här beslutet utgående från att de när som helst kan erbjuda anställda jobb på annan ort. Det kan användas när man gör omorganiseringar men också i konfliktsituationer på jobbet.
Som exempel nämner hon om en förman ogillar en underlydande.
– Då säger man till personen att han eller hon får flytta till andra ändan av Nyland. Jag vet inte om man tänkt så långt men det är en möjlighet.
Litade på tjänstemännen
Ulla-Marja Urho (Saml.) är ordförande för HNS styrelse. Hon konstaterar att psykiatrin är i stor förändring. Vårdplatserna minskar och patienterna bor allt oftare hemma.
Urho beklagar om de uppsagda känner sig orättvist behandlade. Hon håller fast vid att HNS erbjöd jobb på andra orter och att många i dagens Finland är tvungna att flytta efter arbete.
På frågan om varför styrelsen valde att ändra uppsägningsgrunderna för personalen på Ekåsen hänvisar hon till tjänstemännens beredning.
– När tjänstemän gjorde beredningen valdes den här linjen. Jag håller mig till den linje som valts.