Inga alternativ till beskurna VNS-anslag
– Det fanns inga alternativ, var det summariska beskedet efter att nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde för sin del på torsdagen omfattat ett budgetförslag där bl.a. personalkostnaderna kännbart skurits ner i enlighet med givna budgetdirektiv. Men helt har man ändå inte givit upp hoppet.
För att kunna hålla fast vid nämndens ursprungliga förslag till budget för 2014, med andra ord budgetera för ett underskott på ca 1,4 miljoner euro i stället för de drygt 400 000 euro som ryms inom budgetramen, borde enligt ordföranden Erkki Rissanen, Saml., ett av två alternativa villkor uppfyllas.
– Det blir möjligt om HNS godkänner att man själv gör ett större minus nästa år eller att kostnader vältras över på andra kommuner, summerade han.
"Deras sjukhus"
Vilka konsekvenser det bantade förslaget får för vården vid VNS, ville Rissanen inte omedelbart spekulera i.
– Vi måste vänta på vad man får till stånd på eftermiddagen, sade han med en syftning på en aviserad tjänstemannapalaver.
I den deltog, som HNS-ledningens representanter, ekonomidirektör Mari Frostell och chefsöverläkare Markku Mäkijärvi medan VNS företräddes av sjukvårdsdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg och förvaltningsdirektör Gabriela Erroll.
Rissanen gjorde klart att han hoppas på vägledning.
– Sådana direktiv att vi kan göra en realistisk budget.
På VNS-nämnden ankommer att lyda HNS-styrelsen, på HNS ankommer att börja leda sjukhuset, resonerar han.
– Det är deras sjukhus.
Ond spiral
Marko Reinikainen, som i nämnden företräder De gröna, anser att man nu är i färd med att underbudgetera och är kritisk mot det sätt på vilket budgetförslaget har bantats för att hållas inom ramen.
Reinikainen förutser en ond spiral.
Ju mera man skär i vården, desto större andel av sjukvårdsområdets totala utgifter kommer de fasta kostnaderna att stå för. Då de här kostnaderna, som hänför sig bl.a. till olika stödfunktioner, ökar oavsett att vårdvolymerna minskar ger det ett intryck av att den specialiserade vården blir allt dyrare
– Jag utgår från att man först tittar på de skyhöga fasta kostnaderna, säger Reinikainen och tänker då i första hand på sjukvårdsdistriktets interna IT-kostnader "som inte har stigit lineärt utan logaritmiskt".
Det här, konstaterar han vidare, är kostnader som VNS inte har någon som helst kontroll över. utan som dikteras uppifrån enligt principen "här är era kostnader, sätt in dem i budgeten".
Inte med våld
– Om man en gång skall effektivera i vården, varför kan man då inte också effektivera stödtjänster som inte påverkar de faktiska möjligheterna att få vård? frågar sig Marko Reinikainen.
Han uttrycker också en förhoppning om att man från HUS-koncernens sida inser problemet, och är fiffig nog att på den här punkten komma VNS till mötes.
– Vi har en budget som vi vet inte kommer att hålla.
– Konsekvenserna får inte bli sådana att man med våld gör så att den håller, genom att säga upp folk eller skära i vården, säger han, som för sin del tycker att beredningens påpekande om att budgetförslaget är orealistiskt kunde ha fått stå kvar i beslutet.
Så blev det i alla fall inte, den punkten ströks.
Först i januari
Några omedelbara besked om hur VNS sist och slutligen skall pressa ner sina driftskostnader nästa år, gav tjänstemannapalavern inte.
Markku Mäkijärvi refererar:
Man utgick från den s.k. master plan som han tidigare skrev ihop, noterade att merparten av åtgärdsförslagen i den har förverkligats. Oåtgärdade är vissa vårdkedjor mellan primärvård och specialiserad sjukvård, inte heller har barnavdelningen vid VNS gjorts om till en dagavdelning.
De fortsatta diskussionerna gav upphov till en lista på åtgärder och en annan med punkter som skall utredas. Vad som återfinns på åtgärdslistan vill han inte gå in på, eftersom innehållet kan påverkas av utredningarna.
Den 13 januari möts tjänstemännen nästa gång. Vid det laget har VNS en fastslagen budget för 2014, men med förändringar i verksamheten kan man enligt Mäkijärvi påverka hur mycket pengar som går åt.
I första hand är det verksamhet som skall granskas, men det utesluter inte att man tittar på personalkostnaderna.
Att pruta på kostnader för exempelvis IT kan ställa sig svårt, det skall till tungt vägande skäl för att avvika från de fördelningsgrunder man gemensamt kommit överens om i samkommunen, konstaterar han.
- Västra Nylands sjukvårdsområdes driftsutgifter får nästa år uppgå till 44,2 miljoner euro
- Kommunernas betalningsandelar uppgår till 37,7 miljoner.
- Resultatet för nästa år för uppvisa ett underskott på maximalt 400 000 euro, VNS-nämnden fick inte gehör för förslaget att underskottet skulle få uppgå till 1,4 miljoner.
- HNS tjänstemannaledning på ekonomisidan beskar i oktober VNS tänkta driftsutgifter med drygt en miljon.
-
Hårdast drabbades då personalutgifterna, de minskades då med 520 000 euro och anslaget för externa köptjänster med 357 000 euro.