Här landar maten i magen, inte i soporna
Åtta kilogram. Så mycket tror fjärdeklassare i Sjundeå svenska skola att eleverna kan minska matsvinnet på en vecka. Rätt svar klarnar på fredag.
"Ta bara så mycket mat på tallriken som du orkar äta".
Läraren Lena Ahlroth och miljörådsmedlemmen Lotta Wiklund sticker ut under matrasten i Sjundeå svenska skola. Kring halsen bär de skyltar som påminner eleverna om den temavecka som pågår i skolan med syfte att minska mängden mat som slängs under en vecka.
– Förra veckan slängde vi 18 kilogram. Nu ska vi se hur det går den här veckan, säger Lena Ahlroth.
Lätt att äta god mat
Ser man sig om i skolmatsalen verkar det åtminstone lovande. Elev efter elev går till köksdisken och ställer ifrån sig barskrapade tallrikar – mycket få stannar vid komposten för att slänga någon mat där. Ärtsoppan låter sig väl smaka.
– Jag tar så mycket mat jag orkar äta, sen kan jag ta mera. Men vi har alltid så god mat här så det är lätt att äta upp, förklarar Patricia Lehto i fyran orsaken till att komposten ofta är rätt så tom.
Inte heller klasskamraterna Sebastian Nordström, Jesper Kanerva, Jeremias Tolvanen, Robin Heinström eller Carolina Alopaeus tycker det är svårt att äta upp maten i skolan.
– Men det beror på. Då vi hade grönsakspyttipanna var det nog svårt, säger Jeremias Tolvanen.
– Jag tyckte det var jättegott, kontrar Patricia Lehto.
– Jag tycker om allt i skolan, säger Robin Heinström.
Skrapa rent!
Förutom påminnelserna i matsalen har den europeiska temaveckan för att minska avfallet märkts i klassrummen här och där.
– Vi hade morgonsamling i måndags där vi gav tips om hur man kan minska på matavfall genom att göra pyttipanna av matrester och så. Min klass har skrivit berättelsen om potatisens historia och en del har sett på videofilmer om avfall. I matematiken kan vi räkna vad avfallet betyder i pengar, säger Ahlroth.
För skolan är det ekologiska tänkandet inget nytt. Redan i tolv år har Sjundeå svenska skola stoltserat med miljömärket Grön flagg. Årets tema, vatten, passar bra in också i matsalen.
– Vi har redan tidigare haft en kampanj om att eleverna ska skrapa rent tallrikarna i bioavfallet så att det går åt mindre vatten vid diskningen. Nu försöker vi bara få dem att skrapa rent tallrikarna genom att äta upp maten i stället, säger Ahlroth.
Byråkrati hindrar ekologi
Eleverna får beröm av kökspersonalen.
– De är duktiga på att äta upp maten här. Vad jag har förstått är det mycket värre på andra håll. Men det är klart att det beror på maten. De dagar vi har potatis märker vi tydligt att vi har mera vikt i avfallet, säger Gun Westerholm.
För kampanjen Minska avfallet vägs bara den mat som slängs i soporna. Men dagligen blir det kvar mat i kastruller och serveringskärl. Den maten beaktas inte i kampanjen.
– Vi fryser ner det vi kan och återanvänder till exempel på lovdagar då vi har färre att laga mat åt. I dag är en sådan dag, ärtsoppa går utmärkt att frysa, säger Gun Westerholm.
Sådan mat som inte kan sparas måste slängas bort. Nyligen har Sjundeå svenska skola fått ett entydigt nej av kommunens tekniska sida till att börja sälja överbliven mat i skolköket.
– En massa regler och bestämmelser kommer emot. Det måste vara rättvist för alla i kommunen, så om det säljs på ett ställe måste det säljas överallt. Och det blir för mycket jobb, säger Susann Lipponen.
Tror på minskning
Hur mycket mindre avfall tror ni att det blir den här veckan?
– Åtta kilogram, säger Jesper Kanerva tvärsäkert.
– Det kan nog vara möjligt, säger Carolina Alopaeus och får medhåll av de flesta vid bordet.
Bara Robin Heinström tvekar.
– Nja... Kanske fyra.