Först finska, sedan svenska
Att kunna finska i Finland är nödvändigt, men att kunna svenska i Västnyland är också viktigt.
En finne, en ryss, en bulgar och en spanjorska står med händerna bakom öronen och sjunger: "Man kan höra vad någon ser, man kan känna vad någon hör ..."
Det är tisdag morgon och MBI:s intensivkurs i svenska på mellannivå pågår. Deltagarna har övat pluraländelser, sjungit om årets månader och diskuterat skillnaden mellan Alko och Systembolaget. Nu gestikulerar de snällt under läraren Gerd Forss ledning.
Varje vardagsmorgon kommer de hit, till Höijersgården i Ekenäs, för att lära sig svenska. Eva Tordera Nunes från Spanien såg kursen på webben, Alexey Lebedev från Ryssland fick MBI:s broschyr hem med posten.
– Jag vill studera svenska som lokalt språk, säger Alexey.
Han har bott i Karis fyra år och arbetar som översättare. Tyskan och engelskan går galant, svenskan behöver lite mera övning.
– Jag använder svenska i schackklubben. Jag kan säga remi.
Titi Kruskopf är infödd finländare och bor i Bjärnå.
– Jag kör skoltaxi i Bromarv och behöver svenska, ganska mycket.
Båda språken behövs
Eva Tordera Nunes studerade fotografi på Konstindustriella högskolan innan hon flyttade till Ekenäs.
Hon var arbetslös och gick till den lokala arbets- och näringsbyrån.
– Jag var inte säker om jag skulle stanna i Ekenäs. De sade att det är bättre om jag först läser finska och sedan svenska.
I ett halvt års tid åkte Tordera Nunes från Ekenäs till Karis och pluggade finska.
– För mig funkade det bra med finska först. Men jag behöver svenska i Ekenäs, jag har kunder som inte kan finska så bra. Ska man bo här kanske man borde lära sig svenska först.
Hon tänder inte på Börje Mattssons idé om tvåspråkiga kurser för invandrare (se relaterad artikel "Svenska kurser lockar invandrare").
– Att lära sig ett språk tar mycket energi.
Gerd Forss instämmer.
– Tvåspråkigt är dödfött. Lär dig ett språk först.