Svenska kurser lockar inflyttare
Medborgarinstitutet har satsat på svenska för inflyttare och deltagarna strömmar till.
Svenska på morgonen i Ekenäs, svenska på kvällen i Karis, svenska en gång i vecka, svenska alla dagar ...
Utbudet av nybörjarkurser i svenska har ökat rejält tack vare ett projekt. Rektor Maarit Hujanen på Medborgarinstitutet Raseborg (MBI) ger fakta. Läsåret 2010–2011 hade MBI nybörjarsvenska på programmet, närmare bestämt 78 timmar och 25 deltagare.
Följande år startade man projektet Din framtid på svenska, tillsammans med Lärkkulla och Västra Nylands Folkhögskola. Undervisningsministeriet bidrog med pengar.
Resultatet: denna höst har man 326 timmar svenska och 70 deltagare på nybörjarkurserna.
– Mängden deltagare har nästan tredubblats. Vi funderar själva på vad framgången beror på, säger Hujanen.
Hon nämner några möjliga förklaringar. Dels har MBI delat ut en broschyr där kurserna finns samlade, dels sprider nyckelpersoner bland invandrarna informationen.
– Jag uppskattar nyckelpersonerna, de är värdefulla. Det är inte så lätt att hitta oss. Medborgarinstitut finns i Skandinavien men inte i andra länder.
Hujanen känner inte till grannkommunen Hangös utbud av kurser i svenska, men konstaterar att Hangö precis som Raseborg har sparåtgärder. En titt på Hangö MBI:s webbsida visar att där finns en kurs i svenska.
– Man måste ha ett projekt och sätta i gång med att skaffa personal. Det behövs en kraftansträngning, säger Hujanen.
En vardag med två språk
Projektet "Din framtid på svenska" är en reaktion på att allt flera invandrare börjar sitt liv i Raseborg med att studera finska. Kommunen har svensk majoritet, och svenska behövs i många vardagssituationer.
För att hjälpa nykomlingarna på traven med svenskan startades därför projektet. Någon långsiktig lösning är det inte. Enligt Hujanen räcker projektpengarna från Undervisningsministeriet till slutet av 2014.
Börje Mattsson på Västra Nylands invandrartjänst berättar att för tio år sedan valde invandrare att lära sig antingen finska eller svenska i Västnyland. Numera föredrar de flesta finska.
– Invandrare är fullvuxna människor som själva väljer vad de vill.
Enligt Mattsson har Arbets- och näringsministeriet varit ointresserat av att ge pengar till så kallade arbetskraftspolitiska kurser på svenska. Då minskar invandrarnas möjlighet att välja.
– Det har vi kritiserat starkt, inte för att det är vår uppgift att särskilt främja det svenska språket men det alternativet bör också finnas.
Invandrarbyrån har fått löfte om statliga pengar till svenska kurser för invandrare, förutsatt att man får ihop en tillräckligt stor grupp. Enligt Mattsson kan det vara knepigt.
Tvåspråkiga kurser
Han anser att kunskaper i både finska och svenska är nödvändiga i Västra Nyland, åtminstone om man vill ha jobb.
– Egentligen borde de första kurserna för invandrare i tvåspråkiga områden som Västra Nyland vara tvåspråkiga.
Han tillägger att hans personliga åsikt är de första kurserna inte borde vara arbetskraftspolitiska.
– Det ger en fel bild. Inte är de personerna färdiga för arbete. Många måste få en utbildning i språk och samhälle.
Mattsson tycker ansvaret för en grundkurs i det finländska samhället närmast hör till Utbildningsstyrelsen, inte Arbets- och näringsministeriet.
- 1. Finska (4 907 invånare)
- 2. Svenska (3 977 inv.)
- 3. Estniska (120 inv.)
- 4. Ryska (56 inv.)
- 5. Thailändska (27 inv.)
- 6. Kurdiska (25 inv.)
- 7. Polska (19 inv.)
- 8. Tyska (13 inv.)
- 9. Arabiska (12 inv.)
- 10. Engelska (10 inv.
-
*Källa: Statistikcentralen 31.12.2012.
- 1. Svenska (18 904 invånare)
- 2. Finska (8 858 inv.)
- 3. Estniska (238 inv.)
- 4. Ryska (157 inv.)
- 5. Kurdiska (132 inv.)
- 6. Arabiska (72 inv.)
- 7. Engelska (63 inv.)
- 8. Tyska (42 inv.)
- 9. Albanska (38 inv.)
- 10.Thailändska (37 inv.)
- *Källa: Statistikcentralen 31.12.2012.