Sparar och gnider – men inte en miljon
Tuula Silvola gör för sin del klart att det inte finns någonting ytterligare att ta av personalkostnaderna om man inte vill riskera råka in i den nedåtgående spiral – inskränkt verksamhet, mindre inkomster, återigen inskränkt verksamhet – som också Gabriela Erroll varnar för.
Man gör vad man kan: vikariat på två veckor eller mera förutsätter skriftligt tillstånd av sjukvårdsdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg, man är sparsam med att bevilja personliga tillägg och uppgiftstillägg på löner, anställda i ledande ställning uppmanas att ta en veckolång tjänstledighet utan lön och anställda överlag uppmuntras att ta ut sparad årssemestertid för att inte budgeterade semesterlönereserveringar skall belasta resultatet i onödan.
– Men med det sparar vi inte en miljon, eller en halv, konstaterar Silvola.
Ovisst som vanligt
Hon uppfattar att klartecken för ett underskott i storleksordningen 1,4 miljoner euro skulle ha bäddat för en realistisk budget – och förnekar heller inte att den oro bland personalen, som fick sin början i samband med att BB lades ner, fortfarande lever kvar.
Tidigare kunde mycket lösas via s.k. naturlig avgång. Nu har man fått se att också uppsägningar kan bli aktuella.
Någon lättnad för de närmast berörda innebör det knappast heller att den enda åtgärd i Mäkijärvis s.k. master plan som enligt Errroll ännu inte har verkställts, är att göra om barnavdelningen till en dagsavdelning.
– Vi talar om det varje avdelningstimme, säger Anna Lomberg som jobbar på sjukhusets kombinerade barn- och ungdoms, öron-näsa-hals och gynekologiska avdelning.
Men det är ingenting nytt – under skuggan av varierande planer för framtiden har man levt i flera år.