Bättre boende för många mjölkkor
Tron på en framtid för inhemsk mjölkproduktion lever stark på Lindö, i Sillböle och Brasby. I och med tre aktuella storsatsningar på nybyggen får ladugårdarna i Raseborg rum för omkring 200 mjölkkor till.
På Herrgård i Sillböle har de myckna regnen i någon mån fördröjt byggstarten. Men schaktat för grunden, det har bröderna Thomas och Magnus Österlund redan gjort.
Om ett år hoppas Thomas Österlund att det 2 143 kvadratmeter stora nybygget skall stå klart, med plats för närmare 150 mjölkande kor där den nuvarande ladugården från 1998 har rum för bara cirka 80.
– Den börjar vara slut, konstaterar han.
Över 60 meter lång
Längst har man hunnit på Lindö gård i Tenala.
Där fick 85 mjölkande kor plus en del ungdjur för drygt två veckor sedan börja göra sig förtrogna med den splitter nya, hela 2 745 kvadratmeter stora lösdriftsladugård som Jan och Albert de la Chapelle fick bygglov för i september 2012.
Sedd från Bromarvvägen får nybygget gårdens näst nyaste ladugård att anta närmast leksaksmässiga dimensioner, låt så vara att också den som mest har härbärgerat upp till 120 mjölkkor.
Den nya ladugården med sitt brutna tak verkar minst dubbelt så hög, längden är 66 meter och takåsen kröns av en imponerande rad ventilationshuvar – 22 stycken.
Växte ur båsen
– Den är enorm, instämmer Albert de la Chapelle, den 19-åriga Hanken-studerande som i nuläget äger hälften av Lindö gård i och med den generationsväxling som inleddes då han blev myndig.
Då gick också startskottet för att börja förverkliga ladugårdsprojektet.
Svaret blev jakande då "pappa frågade om jag vill fortsätta med mjölken", och i den sitsen fanns sedan bara två alternativ: antingen bygga nytt, eller också totalrenovera ladugården från 1979.
För ett nybygge talade många olika skäl – inte minst att genomsnitts-mjölkkorna på trettio år har ökat ungefär lika många procent i storlek, och vuxit ur de gamla liggbåsen.
Inte slutbyggt
Miljonsatsningen ger dessutom möjlighet att småningom flytta småkalvar och ungdjur från den äldsta ladugården, i huvudsak från 1940, som står precis invid vägen.
Men det här är ett projekt på några års sikt. Den drygt trettioåriga ladugården, som måste byggas om, kommer ännu en tid framåt att hysa mjölkkor eftersom avsikten är att bygga upp besättningen till att omfatta cirka 200 mjölkande djur.
Det förutsätter visserligen att nybygget, som i dag kan hysa upp till 115 kor, skarvas i med ytterligare tjugo meter.
– Rum finns redan nu för en tredje mjölkningsrobot, förklarar Albert de la Chapelle.
Och Jan de la Chapelle bekräftar att nybyggets skinande blanka, rostfria mjölktank med sin volym på 10 000 liter har den kapacitet som en kommande utvidgning kräver.
"Drick inhemskt!"
Båda två litar på att det också i framtiden kommer att finnas förutsättning för mjölkproduktion på Lindö, den enda produktionsinriktning som enligt Albert de la Chapelle kan bli riktigt lönsam med jordar som närmast lämpar sig för vallodling.
Men båda två ser också möjliga hotbilder: nu skulle det gälla att de finländska konsumenterna gynnar inhemska mjölkprodukter, och att mjölkproducenterna får någon form av kompensation om EU som planerat avskaffar systemet med mjölkkvoter år 2015.
En sådan förändring ger konkurrensfördelar åt syd- och mellaneuropeiska mjölkproducenter, konstaterar Jan de la Chapelle.
Han tycker för övrigt att finländska mjölkkonsumenter gott och utan knot kunde betala tio cent mera per liter för inhemsk mjölk än för importerad. Det är ändå i sista hand konsumenterna som står bakom de krav som fördyrar djurhållningen i Finland, resonerar han.
Ester byggde
Jan de la Chapelle har fortfarande svårt att smälta att den offentliga offertförfrågan som föregick bygget fick en enda inhemsk byggfirma att ens höra sig för.
I slutänden fick ett estniskt företag, med den äran, ta sig an huvudentreprenaden.
Kanske råder det något av ladugårds-byggboom här i Finland just nu? funderar Thomas Österlund.
Inhemska byggare räknar med att inte klara priskonkurrensen, och avstår därför från att ge anbud, förmodar Pasi Reinikainen som tillsammans med Camilla Wasström driver hennes släktgård Botils i Brasby.
Från hyrd till egen
Camilla Wasström utgår från att finländarna kommer att fortsätta dricka mjölk, och hoppas att nya marknader i Kina och Indien och Afrika skall öppna sig för EU-producerad mjölk från sydligare nejder.
Så nu står hon i beråd att ta steget ut – från den visserligen för lösdrift ombyggda men trånga och tungarbetade 30-talsladugård hon hyr av grannen till ett 1 714 kvadratmeter stort nybygge på egen mark, med en mjölkningsrobot och plats för 70 till 80 kor.
Det innebär att besättningen av mjölkande djur på Botils i stort sett fördubblas och att gårdens egna gamla ladugård, som stått tömd på djur sedan morfars tid, i vinter kan komma att hysa några sinkor och kvigor som ett led i förberedelserna.
Byggstart i år
Bygglov för nybygget har Camilla Wasström redan fått, men i väntan på stödbeslutet måste byggstarten anstå. Hon i alla fall på att komma i gång redan i år, med sikte på att kunna flytta in till hösten 2014.
Odlat ekologiskt har hon gjort sedan 1998, tanken är nu att också bygga en ladugård som fyller kraven för ekologisk mjölkproduktion.
– Dyrare? En del säger jo, andra säger nej, säger hon, och slår sammanfattningsvis fast att alltför mycket kommer projektet hur som helst att kosta.
- I dag finns det 283 000 mjölkkor i Finland.
- Antalet djur har hållits rätt stabilt de fem senaste åren, medan antalet mjölkproducerade gårdar årligen minskar med ca 6 procent.
- Av de återstående mjölkgårdarna har drygt 100 en besättning på flera än 100 mjölkande kor. Oftast handlar det om mellan 100 och 200 djur, några enstaka gårdar håller sig med besättningar på 300 till 400 djur.
- Medelproduktionen för de kor som omfattas av mjölkkontrollen ligger på cirka 8 000 kg per år.
- Korna på Lindö gård mjölkar klart bättre, i genomsnitt 10 300 kg per år.
- Den anställda arbetsstyrkan på gården omfattar sju personer – två finländare, två från Estland och tre från Ukraina.
- Mjölkproduktionen förutsätter en arbetsinsats motsvarade tre årsverken. I det skede hela den verksamheten koncentreras till de två nyare ladugårdarna, räknar man med att klara sig med två årsverken.