Övergivna baracker med brokig historia
För 70 år sedan var Tulludden skådeplats för transitoläger, fångläger och karantänsläger för tyskar, ryssar och finländare. I dag finns endast rasmassor av lägret kvar.
I december 1941 överger Sovjetunionen ett sargat Hangö efter vinterkrigets ockupation. Snart börjar fångläger resas i staden och ryska krigsfångar beordras ansvara för röjning och sanering.
Samtidigt intresserar sig Tyskland för frihamnsområdet på Tulludden. När järnvägen från Hangö har reparerats blir Hangö en lämplig anhalt för tyska soldater på väg till och från norra Finland. Våren 1942 hyr Tyskland därför det framtida frihamnsområdet och upprättar ett transitoläger.
På permission i Hangö
Till skillnad från de provisoriska ryska fånglägren blev det tyska lägret på Tulludden ett stort projekt. På kort tid restes upp till 130 baracker med plats för över 3 000 soldater. Även Hangöborna berördes.
– När tyskarna kom med tung packning fanns det kvinnor från Hangö som hjälpte dem mot betalning, berättar Hangö museums tidigare museichef Birgitta Ekström-Söderlund.
På lägerområdet fanns även fritidsutrymmen. De tyska soldaterna kunde roa sig och vila upp sig vid sidan av karantänen.
– Tyskarna stannade kanske ett par veckor åt gången. Det var nog en ryslig ruljangs, säger Ekström-Söderlund.
Hastigt blev lägret ett permissionsläger för tusentals tyska soldater som endera var på väg till eller från permission i Tyskland eller valde att stanna i Hangö.
Trälist löste problemet
Även om transitolägret byggdes för över sjuttio år sedan finns enstaka anekdoter och berättelser om det fortfarande i Hangöbornas minnen.
Bengt Wikströms mamma jobbade på drätselkontoret i staden på den tiden och Wikström har därför fått höra om problematiken då lägret byggdes 1942.
– Då rådde det brist på alla möjliga material i staden. Då vattenledningen skulle dras från Hangöbyvägen blev det problem.
Därför måste man improvisera.
– När det inte fanns några stål- eller gjutjärnsrör gjordes ledningen av trälister och hölls ihop med järnklamrar. Tydligen fungerade det också, säger Wikström.
Wikströms granne tillverkade klamrarna. I dag finns en del av ledningen bevarad i Hangö museums samlingar.
Tillfälligt fångläger
1944 blev lägret ett tillfälligt hot för Finlands del. Tyskland började oroa sig för att Finland skulle dra sig ur kriget. Den 20 juni 1944 beordrade därför den tyska rikskanslern Adolf Hitler att soldater från Lapplandsarmén skulle förbereda sig på att inta Hangö. Några månader senare drog sig tyskarna tillbaka från hela landet då Finland kapitulerade för Sovjetunionen.
Men lägret skulle inte dö ut med tyskarnas avfärd. Dessutom hade Hangöborna och tyskarna inte levt helt åtskilda.
– Visst fanns det kontakt, och umgänge förekom nog, säger Ekström-Söderlund.
Några Hangöbarn fick följaktligen tyska fäder som ett resultat av tiden i Hangö.
Då tyskarna lämnade staden inföll nästa episod på Tulludden. Mellan september och november 1944 blev lägret ett fångläger. Då flyttades drygt 1 000 ryska krigsfångar från Kemi till Tulludden. Därifrån återbördades soldaterna till Sovjetunionen. Snart skulle även tillfångatagna finländska soldater göra samma resa, åt motsatt håll.
Karantänen börjar
Då kriget var över skulle närmare 2 000 soldater nämligen återvända till Finland via Hangö från rysk fångenskap. De internerades i karantän i barackerna på Tulludden.
En av dem som återvände var Arvi Nyman. Hans livsöde hör till dem som lokalhistorikern Tomy Karlsson beskriver i sin bok Krigszon Hangöudd.
Nyman hade tagits till fånga på ön Morgonlandet sydväst om Hangö 1941 men överlevde den ryska fångenskapen.
– När han sedan kom tillbaka till Hangö var cirkeln så att säga sluten, säger Karlsson.
Karlsson beskriver även den fest som uppstod då finländarna återvände till Hangö för tre veckors karantän och utfrågning om sin tid i ryska läger. Soldaternas medelvikt var endast 47,5 kilogram vilket innebar att festen och den välkomstsup som delades ut snabbt ledde till att flera kollapsade.
Under samma tid pågick även annan trafik till och från Hangö. Finländska sjömän som tillfångatagits i hamnar över hela Europa kom tillbaka via Hangö. Dessutom återvände 300 kvinnor som tjänstgjort för den tyska armén från Norge. Men även runt 700 finländska kvinnor som ville flytta bort från Finland med hemvändande tyska soldater internerades på Tulludden.
I slutet av 1946 hade knappt 3 000 finländare rest genom lägret. Vid den här tiden hade barackerna redan ett brokigt förflutet. Mera skulle ske.
Arbete sonade brott
Efter kriget inhystes även den finländska 5:e minsveparavdelningen i barackerna. Inför uppdraget att rensa Finska viken på krigstida minor fick de sin utbildning i Hangö.
Efterkrigstiden förde också med sig att barackerna några år senare blev ett kvinnofängelse, något som det verkar finnas få källor till.
– Där satt kvinnor som dömts för olika brott. Det fungerade främst som ett arbetsläger, säger Tomy Karlsson.
Mycket mer känner varken han eller Ekström-Söderlund till. Vad de kan minnas hade lägret ingen framträdande roll i staden.
– Visst visste man att det fanns där men inte talade man om det, säger Karlsson.
Ekström-Söderlund minns i alla fall en episod då hon som barn besökte lägret.
– Bland annat vävde kvinnorna mattor i lägret och min mamma beställde två stora trasmattor därifrån.
Från lägerbesöket minns hon ändå inte så mycket annat än att hon inte fick tala med kvinnorna.
– Och annars fick man inte gå dit. Dessutom låg lägret långt från staden på den tiden.
Efter tiden som kvinnofängelse användes barackerna av försvaret och Hangö kustsektion. Då den lades ner för drygt tio år sedan beseglades barackernas öde slutgiltigt, men redan decennierna innan hade de flesta av dem stått bortglömda i skogen.
I dag återstår endast ruiner som Hangö stad nu kommer att inhägna med plank eller riva då det hittills avstängda område där de står ska förvandlas till naturpromenad. En del av Hangös förflutna kan därför försvinna. Att bevara dem är troligtvis försent.
– Det borde man ha tänkt på tidigare, säger Ekström-Söderlund.
KÄLLOR: Niilo Lappalainen: Hankoniemi toisessa maailmansodassa, Tomy Karlsson: Krigszon Hangöudd 1939-1945, Antero Uitto & Carl-Fredrik Geust: Hangö i andra världskriget.
- Förutom lägret på Tulludden inrättades även läger på andra håll i Hangö under 1940-talet.
- Läger för ryska krigsfångar inrättades på flera håll 1942.
- Krigsfångarna arbetade med att bygga upp staden som förstörts under den ryska ockupationen.