Naturenliga fiskvägar gör laxen glad
Stort projekt planeras för Svartån. Ett av målen är att återinföra vandringsfiskarna, vilket kunde trygga flodpärlmusslans framtid.
Vill det sig väl kommer laxen och öringen igen att kunna ta sig upp för Svartån, förbi alla fyra kraftverk som i dagens läge stoppar fiskarnas färd mellan Pojoviken och Lojosjön.
Det är ett av målen inom projektet "Från källflöden till havet", vars planering inletts.
– Målsättningen är att vi får planerat fiskvägar vid alla fyra ställen, säger naturinventeraren Esko Vuorinen som håller i trådarna för en stor del av arbetet under projektet pilotfas.
Kunskap finns
Projektet samordnas av Västra Nylands vatten och miljö och dess mål på sikt är ambitiösa: att förbättra vattenkvaliteten i ån och att återinföra vandringsfisken, vilken i sin tur kunde trygga flodpärlmusslans framtid. Musslan behöver lax eller öring som värdfisk för att kunna föröka sig, men dessa söker sig inte längre till ån som dämts upp.
Det som nu inletts är planeringen av projektet, en fas som till stora delar ska vara färdig då året närmar sig sitt slut. Mycket har redan gjorts, så nu handlar det bland annat om att samla in den kunskap som redan finns, säger Vuorinen.
– Vi förbereder de praktiska åtgärderna, så att de kan komma i gång rätt fort.
Fiskvägar planeras
Största vikten läggs nu vid att planera fiskvägar, det vill säga vattenleder längs med vilka vandringsfiskarna kan ta sig upp längs ån förbi de olika fördämningarna.
– Så fort planerna är klara lämnar vi in ansökan om vattenlov. Tanken är också att vi då har prislapparna klara för vattenlederna.
Senast inom ett år borde det här jobbet vara klart, säger Vuorinen.
Det är laxen och öringen som är i fokus. Laxen som är en havsvandrande fisk har helt försvunnit från Svartån på grund av kraftverken med sina dammar som byggts på 1900-talet. Också öringarna är havsvandrande, men en del av dem kan bli kvar i inre vattendrag.
I huvudsak i vattnen ovanför Lojosjön finns det fortfarande öringsstammar, säger Vuorinen.
Också andra fiskar – till exempel sik, nejonöga och vimba – kan ha nytta av vägar förbi dammarna.
Projektet ska i förlängningen också gynna både fisket och turismen, men det är ändå inte tänkt att Svartån öppnas för fritt fritidsfiske, säger Vuorinen.
Liknar bäckar
Det finns många olika modeller för fiskvägar. Trappor är ett alternativ, men Vuorinen föredrar mer naturenliga alternativ, så kallade omlöp som liknar små bäckar.
– Omlöpen borde vara så långa och breda som möjligt. Lutningen får inte vara för stor.
Ifall det inte är möjligt att bygga naturenliga fiskvägar på alla ställen utesluter Vuorinen inte blandmodeller, till exempel att lederna till en del består av trappliknande avsatser som fiskarna tar sig upp via.
Tanken är att fiskvägarna anläggs invid kraftverken, vilket förutsätter att verkens ägare är med på noterna.
Välkomnar kalkyler
De fyra kraftverken – Åminnefors, Billnäs, Åkerfors och Svartå bruk – ägs av Koskienergia, ett bolag som specialiserat sig på vattenkraftsproduktion och som har totalt 30 mindre vattenkraftverk under sina vingar.
– Det är bra att planeringen kommit i gång, så att vi får en klar bild av både kostnaderna och tidtabellen för projektet, säger bolagets vd Mauri Karppinen.
Innan de här uppgifterna ligger på bordet vill han ogärna uttala sig om planerna att anlägga fiskvägar i Svartån.
Sådana finns vid flera av bolagets övriga kraftverk. Karppinen berättar att fiskvägarna i praktiken ofta innebär ett ekonomiskt bortfall för kraftverken.
Det beror på att en del av vattnet i strömmarna leds in i fisklederna, vilket ger mindre vatten för drift av turbinerna.
Mauri Karppinen säger att bortfallet för kraftverken vid Svartån kunde röra sig mellan fem och tio procent.
– Visst är det en betydande sak för oss, säger han och berättar att den färska kraftverksskatten ytterligare belastar bolagets ekonomi.
- Målen med projektet är att återinföra laxen, öringen och andra arter i Svartån, vilket i sin tur även ska trygga flodpärlmusslans framtid. Man vill också förbättra vattenkvaliteten, iståndsätta bäckfåror och hitta lösningar för att få bukt med översvämningarna längs ån.
- Det som nu inletts är en planering av projektet. Med är Västra Nylands vatten och miljö, Raseborg, Närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland, Helsingfors universitet genom Tvärminne zoologiska station, Jyväskylä universitet, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Finlands miljöcentral och Silvestris, som är Esko Vuorinens företag. Målet är att få med också Nylands förbund.
- Budgeten för planeringsfasen är 280 000 euro. Alla parter står för en del. Raseborg betalar totalt 40 000 euro och NTM-centralen 80 000 euro, som till stor del består av den fiskerihushållningsavgift som kraftverksbolaget betalat in.
- När det gäller att förverkliga alla mål, ett arbete som beräknas sträcka sig in på 2020-talet, är en möjlighet att helheten blir en del av ett EU-finansierat projekt kallat "Insjövatten Life IP" (Sisävesi Life IP) som Fortsstyrelsen bereder.