Seahorse week lovar spännande tävlingar
På onsdag börjar Seahorse week med de lättare hoppklasserna. Svårighetsgraden och spänningen stiger för varje tävlingsdag. På söndag avgörs den sista deltävlingen på Grand Prix nivå i Finland.
Gamla fotbollsplanen har förvandlats till ridplan och färgglada hinder har byggts upp. Klockan nio på onsdag morgon börjar Seahorseweek och fortsätter fram tills söndag. Svårighetsgraden och hinderhöjden på klasserna höjs för varje dag.
De lättare klasserna på onsdag och torsdag har färre starter än i fjol. Det kan bero på att tävlingar ordnas på flera orter samtidigt. Totalt har ändå tävlingen fler anmälda starter än i fjol eftersom det är fler anmälda till fredag och lördag.
– Det som är intressant är att det är fler anmälda i de lite svårare klasserna, säger informatör Minna Ruolanto.
På söndag tävlar ekipagen på Grand Prix nivå, vilket betyder att hindren är 145 centimeter höga och att hinderbanan är tekniskt svår. Förväntningarna på Grand Prix klassen på söndag är stora.
– Det är sista deltävlingen innan finalen i Helsingfors och det är riktigt jämnt mellan ryttarna, säger Ruolanto.
Lokala ryttaren Jessica Aminoff kommer att tävla i Grand Prix klassen med Avalanche. Hon hoppas på en bana med bra flyt.
– I Finland har banbyggarna en tendens att bygga snäva mellanrum som gör att man inte kan hålla ett bra galopptempo.
Sea horseweek är en speciell tävling för Aminoff.
– Publiken är stor och i den finns många jag känner. Det gör att man uppskattar vinsten mera.
- Har 1411 anmälda starter och 515 ekipage.
- Torsdag startar fem klasser. Lägsta klassen har 90 och högsta har 120 centimeter höga hinder.
- Fredag startar fem klasser. Lägsta klassen har 110 och högsta 130 centimeter höga hinder.
- Lördag startar fyra klasser. Lägsta klassen har 120 och högsta har 140 centimeter höga hinder.
- Söndag startar tre klasser. Svåraste klassen är Grand Prix klassen med 145 centimeter höga hinder.
Tävlar för ridskolan
För ridskoleeleverna Ida Repo, Matilda Berndtsson och Emilia Hellman från Hangöryttare innebär tävlingarna andra utmaningar. De kan inte träna med hästarna de tävlar med lika ofta. De tävlar alla tre under de första dagarna. Höjden på hindren är inte nödvändigtvis högre än på hemmatävlingar, men banan är tekniskt svårare.
– Man kan inte bara sätta fart på hästen, utan man måste också tänka på hur många galoppsteg man ska ta mellan varje hinder, säger Hellman.
Det finns också specialhinder med dekorationer som kan distrahera hästen. Dessutom är publiken nära banan.
– Då platsen är också mer intressant för hästen måste man tänka mera på hur man rider, säger Repo.
– Speciellt i lättare klasser kan det vara svårt att veta vilka hinder som kan få hästar att reagera. Det kan vara hinder som ryttaren inte alls tycker är speciellt, men som hästen kan uppleva som skrämmande på grund till exempel skuggor, säger Minna Ruolanto.
– För mig är det den första svårare tävlingen, så det är spännande, säger Berndtsson.
Viktigt för Hangö
Tävlingen drar stor publik. Eftersom den ordnas mitt i staden brukar människor som annars inte följer med ridsport besöka tävlingen.
– Tävlingarna är viktiga för Hangö stad och de drar uppskattningsvis in en och en halv miljon euro, säger turistchef Marika Pulliainen.
I fjol kom det in en del klagomål på bland annat ljudnivån, hästdynga på gatorna, damm och lukt. Arrangörerna har lyssnat på invånarna och har ett annat högtalarsystem i år och kommer att mäta ljudnivån.
– Sedan kommer vi att försöka se till att städa upp hästdynga så snabbt som möjligt genom att ha fler funktionärer. Något annat kan vi inte göra åt den saken, säger säkerhetsansvarig Annika Koli.